Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-dags-for-politiker-och-generaler-att-visa-att-de-kan-hantera-en-vaxande-forsvarsbudget/

Ledare

Gunnar Jonsson: Dags för politiker och generaler att visa att de kan hantera en växande försvarsbudget

ÖB Micael Bydén i Sälen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Sälen. Försvarets pengar är i vanlig ordning ett viktigt tema på Folk och försvars rikskonferens. Fast nu handlar striden om mer, inte mindre.

Det tycks som förgjort. För första gången på evigheter var partierna i försvarsberedningen överens i maj om en rejäl uppskruvning av försvarsbudgeten, från 1 till 1,5 procent av bnp. Fast sedan dess har det visat sig att matematiken skiljer och att politikerna trots allt inte är överens om formlerna. Och Försvarsmakten har egna räknesätt.

Det kan också vara knepigt att vänja sig vid tillväxt efter alla år av besparingar.

Vid Folk och försvars pågående rikskonferens i Sälen är det dags för ett nytt varv i långköraren. Moderatledaren Ulf Kristersson säger att nya miljarder krävs för att nå enighet om det femåriga försvarsbeslut som ska fattas i höst. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) invänder att Sverige ändå står inför en satsning utan motsvarighet sedan 50-talet.

Efter kalla krigets slut följde nedrustning, men den ryska faktorn ändrade ekvationen. Krigen i Georgien och Ukraina gav vissa insikter, men det har redan gått sex år sedan Putins annektering av Krim. Det förra försvarsbeslutet 2015 kallades ett trendbrott, men var sorgligt underfinansierat och i behov av ständiga näringstillskott.

I våras fastslog försvarsberedningen att dagens krigsorganisation inte duger ”för att möta ett väpnat angrepp”. Det behövs mer och modernare materiel, fler soldater och officerare, större övningar. Men när Socialdemokraterna inte ville diskutera notan hoppade de borgerliga partierna av.

Regeringen kom i augusti överens med C och L om en budget enligt beredningens intentioner. Snart visade det sig att inflationsskydd inte ingick. Senare under hösten meddelade Försvarsmakten att en del av pengarna dessutom redan var intecknade. Bara halva beredningens förslag kan genomföras till 2025. Därtill hade ÖB prioriterat om så att armén släpar efter, tvärtemot politikernas plan. I Sälen ville Micael Bydén inte låtsas om det.

Naturligtvis är det inte bara att ösa pengar över försvaret och vänta sig automatisk effekt. Det kan också vara knepigt att vänja sig vid tillväxt efter alla år av besparingar.

Även en stigande försvarsbudget måste dock skötas seriöst. Peter Hultqvist viftar nu undan målet om 1,5 procent av bnp, men just en sådan siffra skulle vara en signal till omvärlden om svensk ambition. Resten av partierna bör samtidigt vara försiktiga med att ställa onödiga ultimatum.

Försvarsmakten ska för sin del påpeka när politiker beställer i baren utan att betala, men måste respektera att riksdagen inte bara skickar över en påse pengar som ÖB kan spendera efter eget gottfinnande.

För övrigt är 1,5 bara ett steg på vägen till 2 procent av bnp, Natoländernas mål. Därtill fordras ett civilförsvar som också kostar pengar. Och om lede fi slår ut elen gäller det att ha ordentligt med reservkraft i rockärmen.