Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-18 23:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-det-brittiska-skrackexemplet-liknar-den-svenska-coronamodellen/

LEDARE

Gunnar Jonsson: Det brittiska skräckexemplet liknar den svenska coronamodellen

Boris Johnson tar helst inget ansvar.
Boris Johnson tar helst inget ansvar. Foto: London Evening Standard

Storbritanniens felbedömningar i början ledde till att landet fick betala ett högt pris för coronapandemin. Sveriges strategi följde samma mönster.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Boven var grupptänkande, baserat på förutfattade meningar och ödestro. Därför blev coronapandemin ett av de största ”misslyckandena för folkhälsan som Storbritannien någonsin varit med om”, fastslår en parlamentarisk kommitté i London i bred enighet.

Med över 150 000 avlidna och ett av de högsta dödstalen i världen finns det skäl till dramatiska slutsatser för britterna. Kommittén pekar ut ett antal stora misstag som begicks i början av krisen, en total motsats till den senare så framgångsrika vaccinationsstrategin.

Regeringen följde inledningsvis de myndighetsexperter som trodde att covid-19 nog handlade om något influensaliknande, och att smitta utan symtom inte existerade. Erfarenheter från tidigare pandemier i Asien, som vikten av testning och spårning, ignorerades. En stängning av samhället dröjde, för gissningen var att den inte skulle accepteras av allmänheten.

Dessutom var beredskapen inom vård och äldreomsorg klen. Bristen på skyddsutrustning skulle visa sig vara skriande.

Intressant är hur statsepidemiolog Anders Tegnell såg på Storbritannien den första tiden.

Ministrar och vetenskapliga rådgivare förenades i antagandet att smittan i bästa fall gick att kontrollera, inte stoppa. Det fanns ingen avsiktlig tanke om att sträva efter flockimmunitet, att om bara tillräckligt många blev sjuka skulle resten skyddas. Men även om en sådan strategi inte var ”det officiella målet, så blev det den oundvikliga följden”, kommenterar Financial Times.

Först när larmrapporter varnade för tiotusentals döda och en överbelastad sjukvård bytte premiärminister Boris Johnson linje. Den kom dock att fortsätta präglas av testningsfiaskot och hans karakteristiska tvära kast.

Parallellerna till Sverige är slående. Här blev det ingen stängning av samhället, men även de sociala restriktionerna kom sent. Asymtomatisk smitta förnekades. Coronatesterna begränsades precis som i Storbritannien tidigt till sjukvården, och Folkhälsomyndigheten tyckte aldrig att de var viktiga. Några lager av skyddsutrustning stod inte att finna.

Coronakommissionen konstaterade i december att den allmänna smittspridningen i samhället var den högst sannolika orsaken till att så många dog på äldreboenden.

Intressant är hur statsepidemiolog Anders Tegnell såg på Storbritannien den första tiden, i mars 2020. Han hade ”lyssnat på vad britterna säger och de säger precis som vi gör i Sverige”. Ordet flockimmunitet var han försiktig med, för att det gav uppgivna signaler.

I Norden sticker de höga svenska dödstalen fortfarande ut. Från höga vederbörande har det ofta låtit som om Sverige mest hade oflyt. Kanske var det i stället bara tur att det inte gick lika illa som i Storbritannien.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt