Utgå alltid från att det värsta händer, lyder det vanliga rådet om Mellanöstern. När USA på måndagen inför nya drakoniska sanktioner mot Iran uppstår ännu ett tillfälle att testa prognosen.
I maj drog Donald Trump ut USA ur det internationella kärnteknikavtalet med Iran. Atombombsplanerna hade frysts och ayatollorna höll sig till villkoren, men presidenten ville ha mer. Missilprogram skulle skrotas och iranierna sluta lägga sig i regionens affärer.
Iran borde nog vårda sina relationer med EU bättre, med tanke på konfrontationen med USA.
Vissa sanktioner kom redan i augusti, och nu trappas de upp dramatiskt. Meningen är att stoppa Irans oljeexport och skära av landet från världens finans- och betalningssystem. Så ska regimen i Teheran knäckas, lovar Trump.
EU, som anser att kärnteknikavtalet fungerar, har försökt hålla emot. Europeiska företag har förbjudits att lyda USA, men de lämnar Iran ändå av fruktan för att utestängas från den amerikanska marknaden. En annan tanke är att skapa en bakväg som möjliggör betalning av import och export, men inget EU-land har räckt upp handen och velat stå värd för ett sådant system.
Kina lär fortsätta köpa iransk olja. Ryssland kanske hjälper till, i lönn. Hur Indien gör återstår att se. Men Irans oljeexport har redan minskat kraftigt, och nu hotar ett ras. Landets valuta har fallit med 70 procent mot dollarn på ett år, inflationen galopperar och ekonomin är på fallrepet.
Mot denna bakgrund är den senaste tidens avslöjanden om aggressiva iranska aktioner i Europa svåra att förklara. Förra veckan kom uppgifter om att Teherans säkerhetstjänst planerat ett attentat mot exiliranier i Danmark; en norsk-iranier greps av Säpo i Göteborg. I somras upptäcktes en annan terrorkomplott i Frankrike, med förgreningar till Belgien och Österrike. För ett år sedan mördades en exiliranier i Nederländerna.
Iran borde nog vårda sina relationer med EU bättre, med tanke på konfrontationen med USA.
Det finns en tidigare historia av iranska attentat i Europa. Hizbollah i Libanon är teokratins förlängda arm. Palestinska Hamas har fått stöd. I Syrien backar Iran upp dikatorn al-Assad med marktrupper.
Trump har rätt i att Iran spelar en farlig roll i regionen, men det gör hans vän Saudiarabien också. Mordet på journalisten Jamal Khashoggi i Istanbul och kriget i Jemen är bara två exempel. USA:s dubbelmoral står i öppen dager.
Men en risk med att sabotera kärnteknikavtalet med Iran var alltid att de mörkaste krafterna inom regimen skulle få överhanden. De är lika fientligt inställda till Europa som till USA.
Mellanöstern är en krutdurk. Varken Trump eller Iran gör något för att desarmera bomben.
