Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-14 11:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-ett-kungarike-for-ett-saljbart-brexitavtal/

Ledare

Gunnar Jonsson: Ett kungarike för ett säljbart Brexitavtal

Mycket skäll på Brexit.
Mycket skäll på Brexit. Foto: Tolga Akmen/AFP

Storbritannien kan stanna i en tullunion med EU, på obestämd tid. Om det går att leta fram en politisk majoritet för det, vill säga.

Gunnar Jonsson
Rätta artikel

Premiärminister Theresa May har hela tiden velat ge sken av att hon suttit inne med den ultimata Brexitlösningen. De flesta har sett ett vinglande mellan lösa hugskott och kapitulationer. På onsdagen var det dags att försöka skaffa den egna regeringens stöd för det förslag till utträdesavtal med EU som har tröskats fram. Än värre blir det att driva igenom det i parlamentet.

För ett år sedan löstes dispyter som vad britterna ska betala för gamla utfästelser. Irlandsfrågan låg kvar som ett hopplöst dilemma.

May stipulerade tidigt att Storbritannien skulle lämna både den inre marknaden och tullunionen. Men när ett land går ur EU uppstår en gräns, i detta fall olyckligtvis mellan Nordirland och Irland. Den linjen blev osynlig efter att freden kom till Nordirland för 20 år sedan, och så tycker alla att det ska förbli. EU pekade ut Irländska sjön som alternativ gräns. Aldrig, sa May.

De rabiata Brexitanhängarna kan rösta emot utträdesavtalet för att de anser att May har sålt landet till Napoleon.

Uppgörelsen innebär nu att hela landet blir kvar i en tullunion med EU. Åtminstone tillfälligt, men hur länge går inte att veta. EU har krävt garantier för att en hård gräns aldrig uppstår på den irländska ön. En skiljenämnd ska avgöra när en permanent lösning har hittats, som ett genialt frihandelsavtal, och London tillåtas lämna tullunionen.

Några EU-medlemmar invänder fortfarande mot att Storbritannien får en halv fribiljett till den inre marknaden, men lär stödja avtalet ändå för det allmänna bästa.

På Mays hemmaplan kommer däremot motståndet från alla håll. Regeringspartiet Tories har inte majoritet i parlamentet utan är beroende av de nordirländska protestanterna i DUP. För dem är banden till London heliga, allt annat ett hot om förening med det katolska Irland.

Ett 50-tal parlamentsledamöter inom Tories är rabiata anhängare till hårdast möjliga Brexit. De kan rösta emot utträdesavtalet för att de anser att May har sålt landet till Napoleon, och för att en tullunion omöjliggör egna brittiska handelsavtal.

Labouroppositionen har lovat rösta emot alla avtal som inte tillförsäkrar britterna exakt samma förmåner som ett EU-medlemskap, ett utopiskt villkor. Partiet rymmer EU-fans som drömmer om en andra folkomröstning, men ledaren Jeremy Corbyn ser unionen som ett kapitalistiskt ok.

Parlamentet kan alltså mycket väl rösta ned utträdesavtalet. Vad det i så fall finns majoritet för är diffust. Risken är att Storbritannien ramlar huvudstupa ut ur EU.

Inga kostnader, inga nackdelar, inga uppoffringar, full tillgång till inre marknaden, imperiets återkomst. Så lät Brexitkampanjen 2016. Den har avslöjats som bluff och bullshit.