Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-17 19:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-eu-letar-efter-bakvagen-till-iran/

Ledare

Gunnar Jonsson: EU letar efter bakvägen till Iran

President Hassan Rouhani i parlamentet. Foto: Atta Kenare/AFP

EU försöker lite försiktigt runda USA:s sanktioner mot Iran. Men det blir mest symbolpolitik.

Gunnar Jonsson
Rätta artikel

Instrumentet tog lång tid att skapa och egentligen ville ingen stå värd för det. Nu lanserar Frankrike, Tyskland och Storbritannien till slut Instex, ett betalningsverktyg för att möjliggöra fortsatt handel mellan Iran och EU-länderna.

FN:s atomenergiorgan IAEA får göra sina inspektioner och anser att Iran uppfyller sina förpliktelser.

I maj beslutade president Donald Trump att USA skulle överge det internationella kärnteknikavtalet med Iran. Drakoniska sanktioner infördes från november. Avsikten är att strypa den iranska ekonomin genom att slå sönder oljeexporten och stänga av landet från det globala finanssystemet.

Europa protesterade: avtalet fungerar ju. FN:s atomenergiorgan IAEA får göra sina inspektioner och anser att Iran uppfyller sina förpliktelser. USA:s eget underrättelseväsende håller med, och sa så sent som i förra veckan att Iran har avbrutit utvecklingen av kärnvapen.

Trump hävdar ändå att Iran fuskar, och kräver dessutom att regimen dödar sitt missilprogram och tar hem trupperna från Syrien. Företag, banker och länder som fortsätter att göra affärer med Iran ska straffas genom att uteslutas från den amerikanska marknaden. Den risken är få européer redo att ta.

Men EU har lovat att upprätthålla kärnteknikavtalet. Om inte Iran ser några ekonomiska fördelar med att följa det kan ayatollorna också dra sig ur. Alltså gjordes ett försök att förbjuda europeiska företag att lyda USA, fast det gör de i alla fall.

Instex är ett sätt att visa god vilja, men mest symbolpolitik. I praktiken rör det sig till en början om ren byteshandel, till exempel med livsmedel och mediciner som inte omfattas av de amerikanska sanktionerna. Mindre företag utan exponering mot USA skulle kunna vara intresserade.

Man kan förstås tänka sig att släppa in andra aktörer, som Ryssland och Kina. Eller byta till sig lite olja? Det är synnerligen tveksamt om EU törs. Än så länge ler amerikanerna lite överseende inför experimentet, men om volymen ökar lär attityden förändras.

Irans ekonomi går kräftgång. Oljeexporten har sjunkit till mindre än hälften jämfört med i oktober, trots att några av Irans största kunder fick ett tillfälligt undantag från sanktionerna. Valutan har förlorat 70 procent av sitt värde, inflationen skenar.

Problemen utnyttjas av den iranska teokratins mest reaktionära krafter. President Hassan Rouhani ansätts hårt av dem som vill starta urananrikningen igen och bryta med väst.

EU har också infört färska sanktioner mot Iran, för att säkerhetstjänsten planerat attentat i Europa mot regimmotståndare. Kärnteknikavtalet är långt ifrån perfekt, men den enda broms som finns på Iran. Därför är det värt att rädda. Om det går.