EU tänker låta sin nya Magnitskijlag debutera, lämpligt nog mot Ryssland. Den har fått sitt namn efter en advokat som misshandlades till döds i ett ryskt fängelse 2009, och ska användas mot personer som begår grova övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Där kvalar onekligen den ryska säkerhetstjänstens försök att giftmörda oppositionsledaren Aleksej Navalnyj in, liksom skådeprocessen där han dömdes till fängelse.

Splittring inom EU är dock det främsta skälet till att det blir mest symbolpolitik.

Enligt Reuters formulerar EU inom kort sanktioner mot Rysslands riksåklagare och tre andra toppmän i det så kallade rättsväsendet. De förtjänar utan tvekan bestraffning. Samtidigt är de kuggar i president Putins korrupta system. De tar sina order direkt från Kreml, precis som de agenter som satte in det kemiska stridsmedlet novitjok mot Navalnyj.

Poängen med Magnitskijlagen är förvisso att komma åt dem som hjälper Putin. Domare och poliser som börjar tvivla på sitt kall lär ändå vara utbytbara. Mer effektivt vore sannolikt att slå mot maktapparatens plånbok, och särskilt mot de oligarker och mutkolvar som är stommen i strukturen.

Det är också vad Navalnyjs anhängare föreslår. Dessutom påpekar de att Europadomstolen för mänskliga rättigheter sitter på mängder av bevis mot hundratals ryska tjänstemän, inte bara fyra.

USA:s och sedermera EU:s sanktioner efter Putins militära överfall på Ukraina 2014 var av helt andra dimensioner, och sårade Rysslands ekonomi på allvar. Den här gången lägger sig EU alltför lågt.

Oligarkerna är svåra att angripa juridiskt, sägs det, för att det inte går att koppla dem direkt till människorättsbrott. Splittring inom unionen är dock det främsta skälet till att det blir mest symbolpolitik. Tyskland vägrar till exempel fortfarande att strypa gasprojektet Nord Stream 2.

Men EU ska inte skämmas för sanktioner till försvar för demokrati, tvärtom. Det är dags att tuffa till sig.