Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-26 15:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-goda-tider-inte-gott-nog-for-irlands-valjare/

Ledare

Gunnar Jonsson: Goda tider inte gott nog för Irlands väljare

Dags för folket att säga sitt.
Dags för folket att säga sitt. Foto: Ben Stansall/AFP

Det går bra för Irland, men regeringspartiet går mot ett dåligt val. Forna rivaler kommer att behöva samarbeta för att hålla vänsterpopulismen borta. 

De ekonomiska siffrorna imponerar. Tillväxten är högst i EU, arbetslösheten under 5 procent. Regeringen har dessutom navigerat skickligt genom brexitstormen. Nog borde premiärminister Leo Varadkar göra bra ifrån sig i lördagens parlamentsval? Nej, otack är Irlands lön.

Varadkars parti Fine Gael har styrt sedan 2011, när ärkerivalen Fianna Fail nästan utplånades efter att sorglöst ha eldat på en fastighetsbubbla som finanskrisen spräckte med dunder och brak. Båda är borgerliga mittenpartier men stod på var sin sida i inbördeskriget för snart hundra år sedan.

Det keltiska tigersprånget hade skapat spelgalna politiker och direktörer, och kraschlandningen blev brutal.

Sedan förra valet 2016 har Fianna Fail stöttat Fine Gaels minoritetsregering från utsidan, ett sätt att hålla ihop mot brexit. Inget EU-land påverkas mer än Irland, på grund av de ekonomiska banden till Storbritannien. Risken för en hård gräns mot Nordirland, ett hot mot freden där uppe, har därtill legat som ett åskmoln över den gröna ön.

Fianna Fail såg ut att vara på väg att återta rollen som största parti. Enligt opinionsmätningarna verkar förstaplatsen i stället knipas av Sinn Fein, den gamla terrororganisationen IRA:s politiska gren som har sadlat om till vänsterpopulism.

Finanskrisen satte djupa spår på Irland. Det keltiska tigersprånget hade skapat spelgalna politiker och direktörer, och kraschlandningen blev brutal. Bank- och fastighetsbranschen välte rakt ned i skattebetalarnas knä. EU gick in med räddningslån, men hade också ett finger med i att de privata fordringsägarna slapp undan oskadda. Fianna Fail fick skulden för krisen, och Fine Gael för de följande åtstramningarna.

Även om Irland kom på fötter överlevde obalanser i fastighetssektorn. Bostadsbrist och kraftigt stigande priser blev kroniska problem och har utvecklats till det här valets största fråga, tillsammans med en inflammerad sjukvård. Sinn Fein har pengar till allt, både en massiv statlig satsning på att bygga lägenheter och en sänkt pensionsålder.

Varken Fine Gael eller Fianna Fail vill ha med Sinn Fein att göra. Det beror dels på de våldsamma historiska kopplingarna, dels på att partiet avskyr Irlands företagsvänliga skatter. Något slags borgerligt samarbete är alternativet, trots risken att vänsterpopulisterna kan utnyttja missnöjet.

Osäkerheten kring brexit kommer att bestå under övergångsperioden fram till nyår. Hur ett handelsavtal mellan EU och britterna ser ut, och om det ens blir något av, är avgörande för irländarna. Boris Johnson i London lär fortsätta att kasta sin skugga över grannen i väster.

Inför den utmaningen vore en stabil regering i Dublin praktiskt att ha. Fine Gael och Fianna Fail blir så illa tvungna att komma överens.