Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 20:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-hellre-en-rak-hoger-an-en-fransk-populist/

LEDARE

Gunnar Jonsson: Hellre en rak höger än en fransk populist

Längst vinner? Michel Barnier, i mitten av Republikanernas presidentkandidater.
Längst vinner? Michel Barnier, i mitten av Republikanernas presidentkandidater. Foto: Thomas Samson/AFP

Oddsen talar för titelhållaren Emmanuel Macron. Men en seriös republikansk utmaning skulle pigga upp kampen om den franska presidentposten nästa år.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Ingen bestrider att en gedigen valkampanj gjorde liberalen Emmanuel Macron till Frankrikes president för snart fem år sedan. Han hade till och med ett genomtänkt tema. Landet behövde stora reformer av välfärd och en svällande statlig sektor, bara så kunde man bidra till en nödvändig upprustning också av EU. Den radikale mittenpolitikern var född.

Men Macron hade också tur med korten. Den sittande socialistiske presidenten var så impopulär att han inte ens ställde upp för omval. Och det klassiska borgerliga partiet, de Gaulles arvtagare Republikanerna, imploderade under trycket av pinsamma skandaler. Vad som återstod var att sopa banan med Marine Le Pens främlingsfientliga anhang.

I april är det dags för en ny rond om Élyséepalatset. Den 4 december håller Republikanerna primärval bland medlemmarna. Kanske får Macron en verklig utmaning från det hållet denna gång.

Republikanerna har varit ute på en lång ökenvandring sedan debaclet 2017. Alla ville vara de Gaulle, men ingen var det.

Det är inte så att Macron har gjort bort sig. En del har hänt, särskilt i början, med den stela arbetsmarknaden och det ohållbara pensionssystemet. Men först ställde sig de gula västarna i vägen, med sina gatuprotester mot bensinskatt och elit. Sedan tvingade pandemin presidenten att fokusera på annat.

Frankrike går hyggligt, med sjunkande arbetslöshet och högre tillväxt än Tyskland. Fast invånarna känner sig illa till mods och skyller på Macron. Le Pen har för sin del fått en rival i den extreme islamofoben Éric Zemmour.

Republikanerna har varit ute på en lång ökenvandring sedan debaclet 2017. Alla ville vara de Gaulle, men ingen var det. Vad som hördes var fruktlösa försök att bräcka Le Pen i tirader mot invandring.

Michel Barnier, med tunga meriter som utrikesminister och EU:s brexitförhandlare, såg chanslös ut när han gav sig in i leken. Han var mer känd i Bryssel än i Paris. Fast partiet har börjat tycka att han faktiskt är den av kandidaterna som mest liknar en president.

Dessvärre har Barnier visat en egen populistisk ådra. Invandringen ska stoppas i några år, och EU-domstolen ska minsann inte lägga sig i fransk migration. Gentemot britterna var han tvärtom orubblig i sitt försvar av europeiska institutioner.

I bästa fall gör Barnier som traditionella presidentkandidater i USA, gullar med hökarna i primärvalet och placerar sig i mitten lagom till finalen. En kampanj som bara kretsar kring invandring har varken Republikanerna eller Frankrike något att vinna på.

Le Pen och Zemmour stjäl rimligen röster av varandra, vilket vore en välgärning. Men vänstern ser rökt ut, och en returmatch mellan Macron och den franska populismen låter föga aptitligt. En seriös liberal president mot en seriös högerkandidat kunde däremot bli intressant.

Ämnen i artikeln

Frankrike

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt