Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 19:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-israelisk-arabiska-avtalet-far-inte-palestinierna-att-forsvinna/

Ledare

Gunnar Jonsson: Israelisk-arabiska avtalet får inte palestinierna att försvinna

Israeliska soldater möter palestinska demonstranter på Västbanken.
Israeliska soldater möter palestinska demonstranter på Västbanken. Foto: Shadi Jarar'Ah/TT

Sunnitiska regimer vid Persiska viken förstärker sin allians mot Iran med Israel. Palestinierna går i vanlig ordning lottlösa.

Att Förenade arabemiraten och Bahrain erkänner Israel är inte en dag för tidigt. De ”Abrahamavtal” som undertecknades i Washington på tisdagen handlar naturligtvis inte om fred, eftersom länderna aldrig har varit i krig, utan om normalisering av relationerna. Men detta borde alla arabstater eftersträva.

Israel är en historisk realitet som varken kan eller bör önskas bort. Den ekonomiska nyttan av minskade spänningar i krutdurken Mellanöstern är dessutom rimligen betydande.

Sedan tillkommer förstås hakarna. Den ena gäller parternas underliggande motiv. Den andra är att fred i Mellanöstern hittills alltid har betytt förlikning mellan Israel och palestinierna – som nu inte ens är en fotnot i sammanhanget.

Regimerna i Förenade arabemiraten och Bahrain har länge odlat en pragmatisk vänskap med Israel. De har också ansett att palestinierna mest är till besvär.

Donald Trump slår sig för bröstet, efter att tidigare ha torpederat palestiniernas alla ambitioner genom att ensidigt ställa sig på Israels och premiärminister Benjamin Netanyahus sida. Att USA:s president struntar i mänskliga rättigheter i diktaturerna vid Persiska viken är heller inget nytt.

Faktum är dock att regimerna i Förenade arabemiraten och Bahrain länge har odlat en pragmatisk vänskap med Israel. De har också ansett att palestinierna mest är till besvär. Viktigare är att bredda sunniternas allians mot den shiitiska ärkefienden Iran, och dess vapenbröder i Syrien och Libanon.

Saudiarabien är sunnifrontens anförare, och har med säkerhet godkänt det bahrainska vasallstyrets fraterniserande med den judiska staten. Och för Netanyahu är likaså Iran och dess krigsretorik mot Israel det stora hotet i regionen.

Allt passar utmärkt med Trumps vilja att sälja vapen till arabländer. Sunnitiska härskare är också tacksamma för hans iver att isolera Iran. Folkliga demokratikrav från den arabiska vårens dagar göre sig icke besvär.

Palestinierna känner sig svikna, igen, och deras korrumperade ledare döms till irrelevans. Visserligen ställde Förenade arabemiraten som villkor för Abrahamavtalen att Israel tills vidare ställer in den oförsvarliga annektering av en tredjedel av Västbanken som Netanyahu har lovat sina väljare. För den palestinska befolkningens vardag innebär det ingen större skillnad.

Trumps gåvor till Netanyahu har utgjort ytterligare en blytyngd för tvåstatslösningen. Varken judar eller palestinier verkar längre särskilt intresserade av en fredsprocess som sedan åratal är obefintlig, och extremister på båda sidor skulle gladeligen skjuta sönder varje embryo.

Fast det gör ju inte att den palestinska frågan försvinner av sig själv. På ett eller annat sätt måste till slut även palestinska behov tillgodoses.

Geografin är som den är. Arabländerna behöver lära sig att leva med Israel, och Saudiarabien och Iran med varandra. Men ingen kommer undan ett erkännande av palestiniernas drömmar om nation och demokrati.

Ämnen i artikeln

Donald Trump
Saudiarabien
Israel
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt