Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-20 08:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-italiens-populister-duger-inte-till-att-regera/

Ledare

Gunnar Jonsson: Italiens populister duger inte till att regera

Salvini googlar ”regeringskompetens”. Foto: Carmelo Imbesi/AP

Misstroendeomröstning är begärd och ska verkställas. Snart eller bums, är frågan i Italien, och egentligen gäller detsamma för nyval. Vad parlamentet och presidenten än kommer fram till lär den politiska krisen fortsätta.

Den drygt ett år gamla koalitionen med främlingsfientliga Lega och anarkopopulisterna i Femstjärnerörelsen (M5S) var osannolik från början. Ständiga gräl har präglat verksamheten. I fredags iscensatte Legas ledare Matteo Salvini ett försök att fälla sin egen regering.

Populister är tyvärr mer lämpade att gnälla än att styra.

Salvini bedriver redan valkampanj på badstränderna, men har inte åstadkommit mycket annat än att hetsa mot migranter och hånflina åt EU:s budgetregler. Han har ändå rusat uppåt i opinionen och satsar nu på att ta över själv, möjligen med ärkeskurken Silvio Berlusconi som fräsch kompanjon.

Vad Salvini ska ha makten till förblir oklart, förutom att han lovar att stoppa den flyktingström som blivit en rännil. Legas plattskatt skulle bli dyr och bygga på Italiens monumentala skuldberg. Det återstår att övertyga både EU och obligationsmarknaderna om den tillväxt som påstås ska spira efter 20 år av stagnation. Samtidigt vägrar Salvini att begrava de planer på en parallell valuta som hans parti leker med.

Otrevliga strukturreformer är Salvini sannerligen inte road av. Lega och M5S har i stället gemensamt skrotat nödvändiga förändringar av pensionssystemet. Andra eviga problem, som Italiens låga produktivitet, svajiga banker, ogenomträngliga rättsväsende och myllrande korruption, synes inte heller så intressanta. Populister är tyvärr mer lämpade att gnälla än att styra.

Italiens kval blir inte lättare av de etablerade partiernas upprepade haverier. Det går att hoppas att väljarna så småningom inser att livet inte blir ljuvare och arbetslösheten inte lägre av oansvarig populism. Men väntan på verklig kompetens och effektivitet är inte över än.