Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-22 10:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-kinas-jarnrida-sanker-sig-over-utlandska-medier/

Ledare

Gunnar Jonsson: Kinas järnridå sänker sig över utländska medier

Bill Birtles har anlänt till flygplatsen i Sydney.
Bill Birtles har anlänt till flygplatsen i Sydney. Foto: Australian Broadcasting Corporation/TT

För första gången sedan 1970-talet har australiska medier inga utrikeskorrespondenter i Kina. På tisdagen tvingades de sista två brådstörtat fly ur landet.

Den kinesiska säkerhetstjänsten knackade på hos Bill Birtles och Michael Smith i förra veckan, förbjöd dem att lämna landet och krävde att de lät sig förhöras om Cheng Lei. Hon är australisk medborgare men jobbade för Kinas statstelevision, tills hon greps i augusti på oklara grunder som påstås ha med ”nationell säkerhet” att göra.

Cheng Leis öde är okänt. Birtles och Smith sökte skydd på australiska beskickningar och tilläts efter flera dagars förhandlingar lämna Kina och flyga hem.

Fallet med australierna är inte unikt. Första halvan av 2020 sattes ett dystert rekord, när Kina sparkade ut 17 utländska reportrar ur landet. Kommunistdiktaturen sätter allt hårdare tryck på oberoende journalister. Ibland handlar det om att de rapporterar nyheter som misshagar det härskande partiet, ibland om att Peking utnyttjar dem för att utöva repressalier mot andra länder.

Allra mest ilskna blev pamparna i Peking när australierna föreslog en internationell undersökning av hur coronaviruset föddes i Wuhan.

Australien har diverse handelsdispyter med Kina och har portat telekomjätten Huawei från utbyggnaden av 5G-nät. Men allra mest ilskna blev pamparna i Peking när australierna föreslog en internationell undersökning av hur coronaviruset föddes i Wuhan. Den inte särskilt oförskämda idén verkar ha satt journalisters frihet och hälsa i fara.

Nyligen stoppade den kinesiska regimen också förnyandet av pressackrediteringar för flera amerikanska medier, bland annat CNN och Wall Street Journal. Det är ren vedergällning för USA:s plan att skärpa visumreglerna för de hundratals kineser som arbetar för statliga propagandakanaler. Redan i mars utvisade Peking i stort sett alla kvarvarande journalister på New York Times och Washington Post.

Ingen borde bli förvånad. Regimen i Kina avskyr demokrati och fria medier, och anser sig ha rätt att låsa in alla oliktänkande. Den svenske bokförläggaren Gui Minhai kidnappades i Thailand 2015 och sitter fortfarande fängslad. Två kanadensare, Michael Kovrig och Michael Spavor, spärrades in för snart två år sedan som hämnd för att Kanada övervägde att utlämna en hög Huaweichef på amerikansk begäran.

Att Kina trakasserar utländska medier är skandalöst. Ännu värre är förföljelsen av medborgarna i landet, inte minst hur en miljon muslimska uigurer satts i fångläger. De nya säkerhetslagarna i Hongkong används samtidigt systematiskt för att slå ned all kritik mot Kina, liksom för att bannlysa internationell press.

De två australierna lyckades ta sig ut ur Kina. Men inga utländska journalister, akademiker eller affärsmän går längre säkra för regimens godtycke.

Ämnen i artikeln

Demokrati
Australien
Kina
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt