Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 03:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-koreakriget-dodade-miljoner-men-overlevde-kalla-kriget/

Ledare

Gunnar Jonsson: Koreakriget dödade miljoner men överlevde kalla kriget

Monumentet över Koreakriget i Washington, USA.
Monumentet över Koreakriget i Washington, USA. Foto: Mel Longhurst/Camera Press/TT

För 70 år sedan anföll Nordkorea grannen i syd. USA och FN kom till dess försvar. Men än i dag känner världen följderna av Koreakriget.

Kim Jong-Un är rubrikernas man. Inte minst på senare tid, när kommunistdiktatorn pendlat mellan hysteriska utfall mot och svärmiska möten med USA:s president Donald Trump. Nordkoreas atombomber och långdistansmissiler sätter skräck i Östasien och kan eventuellt nå amerikanska fastlandet. Sydkorea har för sin del uppmärksammats globalt för sin framgångsrika coronabekämpning.

Hur Koreahalvön blev två länder har dock fallit i glömska på många håll, trots att världen ännu kämpar med följderna av det krig som avgjorde delningen. Den 25 juni är det 70 år sedan det började, och det är faktiskt inte slut än eftersom något fredsavtal aldrig skrevs under. Sverige har för övrigt sedan 1953 hjälpt FN att övervaka vapenstilleståndet.

”Vid flera tillfällen under kriget fruktade Truman och hans rådgivare att det skulle trappas upp till ett tredje världskrig. Fast beslutna att hejda världskommunismens flod övervägde de en kort tid att använda kärnvapen”, skriver James T Patterson i sitt standardverk ”Grand expectations” om USA efter 1945.

Det monster Nordkorea blev under Kimdynastin visar vilket öde som väntat Sydkorea om USA inte hade gripit in.

President Harry Truman hade förvisso kommit överens med Sovjets diktator Stalin om att dela Korea vid den 38:e breddgraden. Ingen av dem var så värst engagerad i frågan. Efter Japans brutala ockupation var halvön illa sargad. De två stormakterna ryckte ändå in från var sitt håll och förvandlade den snart till skådeplats för kalla kriget.

1948 bildades två republiker. Sovjet handplockade Kim Il-Sung till att styra i norr. Syngman Rhee blev USA:s man i söder. Året efter segrade Maos kommunister i det kinesiska inbördeskriget, vilket skulle bli en betydelsefull faktor.

Kim Il-Sung fick både Stalin och Mao att tro att Sydkorea kunde köras över och att USA inte skulle bry sig, en rejäl missbedömning. Trumandoktrinens väsen var trots allt att bromsa kommunismens framfart i världen.

I juni gick Nordkorea, rustat av Stalin, till anfall. USA fick FN att stödja ett motangrepp. Sovjet bojkottade nämligen säkerhetsrådet i protest mot att Taiwan fått behålla Kinas plats efter inbördeskriget, och kunde inte lägga in något veto.

15 FN-medlemmar slogs på USA:s och Sydkoreas sida, men det var utan tvivel en amerikansk operation. Kriget gick uselt i början och Nordkorea tog sig ända ned till hamnstaden Pusan i söder. Snart mobiliserades allt större förband, och en djärv landstigning nära Seoul vände utvecklingen.

USA fick nu för sig att raskt stöpa hela Korea i västlig modell, och fortsatte offensiven nästan fram till gränsfloden mot Kina. Mao vägrade acceptera några amerikanska trupper på granngården, utan invaderade norrifrån. ”Folkarmén” hade obegränsat med soldater, stridsvana från inbördeskriget, och trängde tillbaka FN-flaggan till 38:e breddgraden igen.

Blodbadet fortsatte i två år till, men fronten förflyttades knappt. I juli 1953 slöts vapenvilan.

USA prioriterade att försvara Västeuropa mot Sovjet, men Japan skulle också byggas till den fria världens utpost. Sydkorea fick nöja sig med en diktatur som först tre decennier senare sopades bort av den blomstrande ekonomin i kombination med fasadputs inför OS i Seoul 1988.

Konflikten hade flera element, som Artur Szulc skriver i ”Koreakriget” (Historiska media, 2019). Det var ett inbördeskrig, men också en militarisering och globalisering av kalla kriget som satte i gång en upprustning i både USA och Sovjet.

Det monster Nordkorea blev under Kimdynastin visar vilket öde som väntat Sydkorea om USA inte hade gripit in. Kommunistväldet är en av världens värsta diktaturer, som låser in, svälter ut och mördar ”sina” undersåtar.

Kinas muskler har växt, och dess motiv för interventionen gäller än i dag. Inflytandet i Nordkorea är begränsat, men Peking tänker inte låta landet kollapsa och tas över av USA:s vänner. Dessutom vill man inte ha en massiv flyktingvåg på halsen.

Fredlig återförening är det officiella målet i både Seoul och Pyongyang, men förutsättningarna är obefintliga inom överskådlig tid. En kapitalistisk demokrati och en totalitär stalinistdiktatur kan inte bara slås ihop. De fria sydkoreanerna ser inget skäl att underkasta sig, och Kim Jong-Un tänker inte offra sin regim.

Sålunda överlevde Koreakriget faktiskt kalla kriget. Och världen måste hantera konsekvenserna, inklusive Kims livförsäkring: kärnvapnen.

Ämnen i artikeln

Nordkorea
Sydkorea
Kim Jong-Un
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt