Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 02:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-misstaget-efter-khaddafis-dod-var-att-lamna-libyen-at-sitt-ode/

LEDARE

Gunnar Jonsson: Misstaget efter Khaddafis död var att lämna Libyen åt sitt öde

Muammar Khaddafi, överste, bödel och diktator.
Muammar Khaddafi, överste, bödel och diktator. Foto: Steve Bent/REX

Upproret mot Khaddafi slutade i kaos och krig. Det är priset för att omvärlden sköt ifrån sig ansvaret.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Slutet blev blodigt och smutsigt. Rebeller hittade hans gömställe och sköt honom på fläcken. En rättegång var inte att tänka på. I dagarna har det gått tio år sedan den libyske diktatorn Muammar Khaddafis död.

Årsdagen tjänar som påminnelse om varför den arabiska våren inträffade. Dessvärre är Libyen också ett tragiskt exempel på allt som gick fel med försöket till en demokratisk revolution i Mellanöstern.

Khaddafi var känd i väst för nyckfulla upptåg och excentrisk klädsel, men var framför allt en grym tyrann. Hans över 40-åriga skräckvälde vilade på tortyr och avrättningar. Attentatet mot ett amerikanskt passagerarplan över Lockerbie 1988 var bara ett av de internationella terrordåd han iscensatte.

Kaoset i Libyen blev en tummelplats för utländska legosoldater, islamistiska extremister, rövarband och vapenhandlare.

När revolterna bröt ut i Tunisien och Egypten följde Libyen snart efter. Khaddafi lovade att gå från hus till hus och slakta upprorsmakarna. FN protesterade i panik. Nato, i första hand Frankrike och Storbritannien med motvilligt stöd av USA, skickade stridsflyg till stöd för rebellerna. Diktatorn föll.

Men efterbörden ville ingen riktigt ta hand om. Resultatet blev anarki. Hundratals rivaliserande miliser slogs om makt, revir och oljepengar. FN gjorde upprepade ansträngningar för försoning, men 2014 brakade ett nytt inbördeskrig loss. Sedan dess har landet varit delat, med två parlament, två centralbanker och oräkneliga slagfält. Västsidan backas upp av Turkiet, öst av Ryssland, Egypten och Frankrike. Meningen är att nya val ska hållas den 24 december, men erfarenheten säger att oddsen är dåliga.

Inte nog med detta. Kaoset i Libyen blev en tummelplats för utländska legosoldater, islamistiska extremister, rövarband och vapenhandlare. Allt smälte ihop med lokala uppror och jihadistiska terrorgrupper söder om Libyen, i Sahelregionen med Mali, Niger och Tchad.

Det blev också människosmugglarnas paradis. Mängder av afrikanska migranter tog sig genom öknen mot drömmen om Europa. Hundratusentals hamnade i slavläger och bordeller i Libyen. Åtskilliga har drunknat på Medelhavet. EU samarbetar med den så kallade libyska kustbevakningen för att stoppa flyktingtåget.

Kriget i Syrien var den mest fasansfulla konsekvensen av den arabiska våren, men Libyen efter Khaddafi blev också en mardröm.

Borde Nato alltså ha låtit bli diktatorn? Om Khaddafi hade tillåtits infria sina löften och anställt en massaker på libyerna, skulle västvärlden ha tvingats axla den skuldbördan i stället.

Det 20-åriga kriget i Afghanistan slutade nyligen i ett misslyckat nationsbygge. I Libyen vände västmakterna ryggen till i ett tidigt skede. Den lösningen var heller inte optimal.

Ämnen i artikeln

Libyen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt