Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 18:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-regimens-vald-hjalper-inte-mot-matbristen-pa-kuba/

LEDARE

Gunnar Jonsson: Regimens våld hjälper inte mot matbristen på Kuba

Ännu en demonstrant grips i Havanna.
Ännu en demonstrant grips i Havanna. Foto: Yamil Lage/AFP

Den kommunistiska enpartistaten låser in alla som törs ha en avvikande åsikt. Härskarna på Kuba klarar däremot inte att tillgodose invånarnas grundläggande behov.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

I diktaturens natur ligger att krav på demokrati är förbjudna. Eftersom oppositionen på Kuba flera veckor i förväg utlyste den 15 november som nationell protestdag, hade också regimen god tid på sig att se till att evenemanget inte kunde genomföras.

Möjligen går det att tyda makthavarnas mobilisering som ett styrkebesked. Poliser med och utan uniform fanns överallt på gatorna i Havanna och andra städer. Åtskilliga dissidenter greps redan på förhand, och andras hem blockerades av regimtrogna organisationer. Tv och andra statliga medier trummade oavbrutet ut skrämselpropaganda om vad som väntade ”revolutionens fiender”.

Det som hände i somras fanns också i färskt minne. Då utbröt stora spontana demonstrationer mot den allt värre bristen på mat och mediciner, liksom de ständigt återkommande strömavbrotten. Sjukvården var dessutom hårt ansträngd av en covid-19-våg. Säkerhetsstyrkor slog brutalt ned missnöjet, och stängde av både internet och mobilnätet.

Regimens byggstenar är diktatur och planekonomi, och de väpnade trupperna dominerar nu båda.

Över 1 000 människor fängslades – och av dem sitter drygt 650 kvar bakom galler, enligt människorättsorganisationen Cubalex. En Human Rights Watch-rapport från oktober beskriver hur de gripna misshandlats och utsatts för psykisk tortyr.

Militärens roll i repressionen blev också tydligare än någonsin. Svarta getingarna, en elitstyrka, deltog entusiastiskt i kväsandet av bråkstakarna.

Så har armén också något att försvara. Dess politiska och framför allt ekonomiska roll på Kuba har växt kraftigt sedan Fidel Castro lämnade över rodret till sin bror Raúl för ett decennium sedan. Generalerna beräknas i dag kontrollera runt 800 företag och långt över hälften av samtliga intäkter i näringslivet. Intressena rör sig från livsmedelsaffärer till fastighetsbolag och i princip hela turistbranschen. Regimens byggstenar är diktatur och planekonomi, och de väpnade trupperna dominerar nu båda.

Samtidigt får vanligt folk stå i kö i timmar för att eventuellt kunna handla förnödenheter. Sedan över 60 år påstår de styrande att USA:s embargo är skurken bakom allt. Men Kuba handlar med andra länder, och kan till och med importera amerikanska livsmedel.

Problemet är det ineffektiva och människoföraktande kommunistiska systemet. Länge höll Sovjetunionen det under armarna. På senare år har den rollen axlats av den venezuelanska diktaturen, men dess gratisolja har också sinat betänkligt. Kvar finns en kubansk enpartistat som är rädd för sin egen befolkning.

Det svenska Vänsterpartiet har alltid känt välvilja inför ”antiimperialisterna” på Kuba. Alltför många medlemmar ser fortfarande landet som ett demokratiskt ideal. Men där finns det inget som ens en Nooshi Dadgostar skulle kunna förhandla med regeringen om.

Ämnen i artikeln

Kuba

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt