Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 18:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-sanktioner-efter-attentatet-mot-navalnyj-borde-drabba-putin-sjalv/

Ledare

Gunnar Jonsson: Sanktioner efter attentatet mot Navalnyj borde drabba Putin själv

Aleksej Navalnyj i Moskva, förra sommaren.
Aleksej Navalnyj i Moskva, förra sommaren. Foto: Maxim Zmeyev/AFP

Ingen annan än ryska staten kan ha försökt röja oppositionsledaren Aleksej Navalnyj ur vägen. Och där är det Vladimir Putin som bestämmer.

Kanske var det inte meningen att Aleksej Navalnyj skulle dö, kanske är Kreml nöjt med att han ligger i koma i Berlin med svåra skador. Fast den som använder det kemiska stridsmedlet novitjok för att förgifta någon måste ändå räkna med att det slutar i mord.

Tyska läkare har fastslagit att Navalnyj har utsatts för novitjok. Det är ett extremt kraftfullt gift som togs fram av Sovjetunionen under kalla kriget och som numera endast Ryssland förfogar över. Specialistkunskaper krävs för hanteringen. 2018 använde Moskvas agenter substansen för att försöka döda den ryske ex-spionen Sergej Skripal i Storbritannien.

Den ryska statsledningen, med president Vladimir Putin i spetsen, har därmed skrivit sin autograf på attentatet mot Navalnyj.

Vad den fria världen definitivt inte ska göra är att lyssna på Donald Trump och Emmanuel Macron.

Trots att författningsändringen i somras formellt säkrar presidentens makt i tolv år till, har Putin tydligen tröttnat på Navalnyj. Den karismatiske oppositionsledaren har i åratal avslöjat korruptionsskandaler bland toppolitiker. Massprotester i öster har gjort läget labilt inför nästa söndags lokala val. Upproret i Belarus har hotat att ge ryska medborgare liknande tankar.

Frågan uppstår hur den demokratiska världen ska reagera på det lika fega som avskyvärda dådet. Förbundskansler Angela Merkel tänker diskutera med EU och Nato. Men västländernas utvisning av över 120 ryska diplomater (spioner) efter mordförsöket på Skripal hade föga effekt. De ekonomiska sanktionerna efter Putins annektering av Krim och överfall på Ukraina har sårat Ryssland men inte modifierat något beteende.

Det skulle gå att sätta åt Kremls rika vänner, oligarkerna, och stänga deras penningtvättsfabriker i London och annorstädes. De är stöttepelare i Putins system och kan möjligen ställa till problem för honom, om de törs.

Riktade sanktioner mot några av tsarens hantlangare vid attentatet är förstås tänkbara, om de går att identifiera. Men bestraffningen borde egentligen drabba den verkligt skyldige: Putin själv.

Vad den fria världen definitivt inte ska göra är att lyssna på Donald Trump och Emmanuel Macron. USA:s president har konsekvent struntat i Putins våld och konspirationer. Frankrikes ledare har velat bjuda in Ryssland i värmen igen, förlåta invasionen i Ukraina och skrota sanktionerna.

Italiens regering, ungrare och tyska socialdemokrater brukar också visa förståelse för Moskvas önskemål. Inte heller Merkel har velat ta sin hand från det ryska gasprojektet Nord Stream.

Ett presidentbyte i USA och en tillnyktring i Frankrike skulle hur som helst stärka enigheten i väst. Och det är en bra sak i sig, även om det inte räddar Aleksej Navalnyjs hälsa.

Det är dags att inse att konstruktiva relationer med Putins Ryssland är en utopi.

Ämnen i artikeln

Ryssland
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt