Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 19:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-sjoslaget-om-gasen-i-ostra-medelhavet-maste-strypas/

Ledare

Gunnar Jonsson: Sjöslaget om gasen i östra Medelhavet måste strypas

Turkiska flottan bevakar sina borrar.
Turkiska flottan bevakar sina borrar. Foto: Turkiets försvarsministerium/AFP

Tysklands utrikesminister Heiko Maas ska hinna både Aten och Ankara på tisdagen. Att få greker och turkar att förhandla i stället för att slå på krigstrumman lär dock inte vara gjort i en handvändning.

Under sommaren har kampen om gasfyndigheterna i östra Medelhavet eskalerat. Arvfienderna Grekland och Turkiet har huvudroller, men spelet har mängder av aktörer och brickor.

Cypern, Israel och Egypten har hittat naturgas i området. De samarbetar med bland annat Grekland och Italien om ledningar för att transportera gasen till den europeiska marknaden, som därmed skulle bli mindre beroende av Ryssland.

Turkiet gör sin egen tolkning av havsrätten och letar gas och olja i Greklands och Cyperns ekonomiska zoner. Ön Cypern är i sin tur delad ända sedan turkarna ockuperade en tredjedel av den på 70-talet.

Inbördeskriget i Libyen är ännu en ingrediens. Frankrike, Egypten med flera stöder rebeller i öst. Turkiets auktoritäre president Erdogan intervenerade i våras militärt för att rädda den FN-stödda regeringen i väst. I utbyte fick han ett avtal som kraftigt utökar det turkiska territorialvattnet. Grekland och Egypten svarade med en egen överenskommelse som ignorerar Ankaras krav.

Grekland och Turkiet borde därtill ana att krig knappast lockar tillbaka turisterna som viruset skrämde bort.

Både franska och grekiska flottfartyg har redan hamnat i skärmytslingar med turkiska. Risken är stor för fatala misstag.

Att Frankrike, Grekland och Turkiet alla tillhör försvarsalliansen Nato märks inte. Erdogan har redan tidigare drivit sina bundsförvanter till ursinne genom att köpa luftvärnssystem av Putins Ryssland och invadera norra Syrien för att jaga kurder.

Och EU vet inte riktigt vilket ben man ska stå på. Formellt gäller solidaritet med medlemmarna Grekland och Cypern. Men medan Tyskland försöker lirka med alla, eftersom flyktingavtalet med Turkiet inte får gå i stöpet, skickar Frankrikes president Macron stridsflyg och fregatter till regionen.

Förr i världen kunde USA skapa ordning bland sina allierade. Hos Donald Trump finns inte ens intresset.

Egentligen borde nyttan av herravälde över fossila bränslen ha klingat av. Inte nog med att det globala klimatet behöver skyddas, coronakrisen har dessutom sänkt priserna rejält. Grekland och Turkiet borde därtill ana att krig knappast lockar tillbaka turisterna som viruset skrämde bort.

Rimligt är att lösa konflikter om territorialvatten genom internationell medling, men oresonliga motståndare har svårt att acceptera ett utslag. Den Erdogan som för tio år sedan hade ”inga problem med grannarna” som utrikespolitik har i dag få vänner kvar.

Ämnen i artikeln

Turkiet
Grekland
Nato
Frankrike
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt