Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-25 12:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-sverige-borde-kanna-igen-de-brittiska-coronamisstagen/

LEDARE

Gunnar Jonsson: Sverige borde känna igen de brittiska coronamisstagen

Dominic Cummings skräder inte orden.
Dominic Cummings skräder inte orden. Foto: AFP/PRU

Dominic Cummings kallar den brittiska regeringens coronastrategi en katastrof, som han själv är medskyldig till. Men det finns åtskilliga paralleller till Sverige.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Boris Johnsons regering agerade beslutsamt, chansade rätt och fick fart på vaccinationerna redan i december. I övrigt har den brittiska coronahanteringen däremot kännetecknats av tvära kast och höga dödstal. Nästan 130.000 människor har hittills avlidit.

Den bild Dominic Cummings, Johnsons närmaste rådgivare fram till november, gav inför ett parlamentsutskott på onsdagen var förödande. Kaos, inkompetens och grupptänkande härskade i regeringen när pandemin slog till i början av förra året.

Kanske ville Cummings ta revansch för att chefen gav honom sparken. Men berättelsen bar trovärdighetens prägel, eftersom den var detaljrik och överensstämde med andra fakta i målet.

I stället lutade sig Boris Johnson mot de experter som sa att flockimmunitet var den oundvikliga strategin.

Storbritanniens brist på förberedelser var förskräckande, enligt Cummings: ”det fanns inte ens en plan för att begrava alla döda”. Skyddsutrustning gick inte att uppbringa. Någon infrastruktur för testa-spåra-isolera, WHO:s grundbud, existerade inte.

Länge viftade premiärminister Johnson undan coronahotet som en ”skräckhistoria”. De ekonomiska riskerna med att stänga igen samhället var för stora, tyckte han, och britterna skulle aldrig orka med det. I stället lutade han sig mot de experter som sa att flockimmunitet var den oundvikliga strategin. Det var inget förstahandsval, utan det enda som påstods gå att göra.

När en tillräckligt stor del av befolkningen fått covid-19 borde resten vara skyddad – precis som med vaccin, som dessvärre skulle dröja. Nackdelen var att hundratusentals kunde dö under tiden. Sent omsider, i mitten av mars, lade regeringen drastiskt om kursen och införde hårda restriktioner. Under hösten sicksackades det sedan vilt mellan öppet och stängt.

Johnson förnekar nu ivrigt att flockimmunitet någonsin var målet. Det gjorde även statsminister Stefan Löfven med emfas i KU-förhören i april.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har också gjort det. Men inte i början. Han hade ”lyssnat på vad britterna säger och de säger precis som vi gör i Sverige”. Ordet flockimmunitet var han dock försiktig med, ”för det andas ju lite att man har gett upp”.

Alla nordiska länder hade liknande utgångspunkter 2020, men Danmark och Norge började bromsa kraftigt redan den 11 mars. I Sverige kom en ”rekommendation” om social distans först den 1 april. Och de svenska dödstalen landade skyhögt över grannarnas.

Även Sverige begick allvarliga misstag under våren 2020, och parallellerna med Storbritannien svider. Beredskapen var ett rent önsketänkande. Åtgärder vidtogs sent eller inte alls. Den stora smittspridningen i samhället ledde till misslyckandet med att skydda de äldre, som coronakommissionen konstaterade.

Storbritannien var inget föredöme. Inte Sverige heller. Vaccin blir bådas räddning.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt