Halvhjärtade höghastighetståg är ett skenande slöseri - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Halvhjärtade höghastighetståg är ett skenande slöseri

Foto: Yang Baosen Xinhua / eyevine / IBL BildbyrÂ, Yang Baosen Xinhua / eyevine

DN 19/4 2018. Regeringen famlar efter kompromisser i frågan om nya höghastighetsbanor. Men falska besparingar är den sämsta lösningen. Om vi ska bygga ska vi bygga ordentligt.

Det krävs stor fantasi för att få planerna på svenska höghastighetståg att gå ihop. Den uppskattade summan för själva bygget motsvarar ett baltiskt lands hela BNP. För samma peng – 230 miljarder kronor – skulle vi kunna bygga åtminstone sex nya Öresundsbroar.

Stora fördelar finns också. Men den tråkiga frågan har dröjt sig kvar i debatten: Vilket drömland är det man föreställer sig vid projektets ändstation?

Med nya stambanor skulle restiden mellan Stockholm och Göteborg kunna kapas med en timme. Det är mycket. Men är det tillräckligt för att rita om Sveriges ekonomiska geografi och förvandla städerna, som snabbtågens tillskyndare antyder? Är samhällsvinsten verkligen jämförbar med 1800-talets stora järnvägsutbyggnad?

Vissa sträckor kan trimmas mer radikalt med de nya banorna. Resor mellan Göteborg och den nya knytpunkten Jönköping kan ta en timme i stället för två. Det skulle i sin tur förändra arbetsmarknadsregionerna.

Fast, handen på hjärtat, hur stor andel av Sveriges befolkning kommer att dra nytta av detta pendlingserbjudande? Står den dynamik man åstadkommer i proportion till priset? 

Man kan lägga till fler punkter på tågens meritlista. Luften blir renare när väg- och flygtransporterna minskar. Samtidigt: Miljön skadas betänkligt när nya banor river upp ett långt sår i landskapet.

På lång sikt kan tågen också minska koldioxidutsläppen. Ändå är klimatnyttan faktiskt mindre än man frestas att tro, enligt Trafikverkets bedömningar.

När man väger för- och nackdelar med idén om nya höghastighetsbanor blir slutsatsen att projektet har problem. Mycket ska till för att man ska läsa planerna på något annat sätt. Det som ändå talar för är att alternativen är få och kanske sämre.

I veckan har den rödgröna regeringen bjudit in allianspartierna till samtal om denna prekära vision.

Sverigeförhandlingen, en kommitté som alliansen tillsatte, lade fram sin slutgiltiga plan före jul. Förslaget är att staten ska ta särskilda lån för att bygga höghastighetsbanor, klara till år 2035.

Att genomföra projektet men inte göra det ordentligt innebär ett slöseri med samhällets resurser.

Regeringen har under tiden famlat efter ett slags kompromiss. Trafikverket tog förra året fram en halvmesyr – nya, halvsnabba stambanor som innebär blygsamma besparingar i investeringsfasen.

Till DN (18/4) säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) att ett alternativ är att tidsplanen kan bli förskjuten. Långsammare utbyggnad, med invigning år 2040 eller 2045, är en tanke.

Kruxet med dessa njugga jämkningar är att de inte angriper projektets brister i roten. I stället förvärras problem. Kostnaderna förblir stora, samtidigt som vinsterna minskar och skjuts upp. 

Det är skenbara besparingar. Att genomföra projektet men inte göra det ordentligt innebär ett slöseri med samhällets resurser.

Debatten har samtidigt halkat in på ett sidospår. Höghastighetstågens supporterklubb beskriver lånefinansieringen som en lösning på kostnadsdilemmat. Det är oväsentliga bokföringsfrågor.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har rätt när hon säger att det kvittar hur man lägger upp betalningen. Det finns ingen gratislunch. Vilken variant man än väljer kommer räkningarna att belasta de offentliga finanserna. Därmed väcks också frågan om man ska tänja på statens överskottsmål under tiden som de nya rälsarna läggs.

Det kan det vara värt, eftersom alternativet är värre. Om vi ska bygga nya stambanor är det ingen idé att bygga halvhjärtat.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.