Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 19:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/hanne-kjoller-lydiga-medarbetare-viktigare-an-duktiga-pa-nya-karolinska/

Ledare

Hanne Kjöller: Lydiga medarbetare viktigare än duktiga på Nya Karolinska

Foto: Alexander Mahmoud

Tystnadskulturen breder ut sig på Karolinska i Solna. För anställda gäller det att vara lojal med en bisarr organisation – inte med de sjuka.

Hanne Kjöller är journalist och fristående ­kolumnist i Dagens Nyheter.

Rätta artikel

Motiveringen till 2017 års tarmcancerpris lyder: ”För hans livslånga kirurgiska gärning inom kolorektalcancerområdet där han också bedrivit klinisk forskning av högsta kvalitet samt utvecklat nya operationstekniker. Han har också utbildat kirurger i Sverige och utomlands i nya operationsmetoder. Sammantaget har detta lett fram till ett förbättrat omhändertagande och bättre prognos för patienter med tarmcancer inte bara i Sverige utan även internationellt. Torbjörn sätter alltid patientens bästa främst och viker aldrig ifrån sin patients sida”.

Den Torbjörn som åsyftas heter Holm i efternamn. En doldis för allmänheten. En kändis på den internationella kirurgiarenan. I den danska tidningen Jyllands-Posten beskrivs han som en ”stjärnkirurg”. Och bland kollegor på Karolinska i Solna, där han har sin arbetsplats, berättas om en läkare som räddat liv på människor som tidigare varit dödsdömda.

Men tiden när patienterna med den svåraste tarmcancern hamnade på professor Holms operationsbord är snart till ända. I maj slutar han på Karolinska. Men det här är inte en berättelse om en kirurg som inte längre kommer att utföra de arbetsuppgifter han genom lång träning, uppfinningsrikedom och fingerfärdighet blivit en mästare på. Det är en berättelse om Karolinskas pågående och systematiska braindrain. Om förluster som är mycket svårare att mäta och rapportera än miljonkostnader för dörrbyten.

Om jag för rättvisans skull adderar de 507 platserna i Huddinge så blir slutsumman att det finns ungefär lika många chefer (865) som patienter (993).

Vi blev lurade, konstaterar Torbjörn Holm, som tidigare varit affischnamn för den nya organisationen. Den såldes in som en modell där vården skulle samlas kring patienten. Röntgen, operation, sjukgymnaster, mottagningssköterskor skulle styras av den patientflödesansvariga läkaren som alltså själv hade mandat att se till att det inte blev stopp någonstans i kedjan. Bra tänkt. Men så blev det inte.

I stället inrättades lodräta funktioner med chefsled över de vågräta temaindelningarna i cancer, hjärta/kärl med mera. Den gamla stuprörshierarkin ersattes av trånga sugrör – utslängda som ett plockepinn där det är omöjligt att ställa någon till svars för att barn inte får sina operationer (DN 9/3) eller vuxna sin röntgen. Och där inte ens den högsta temachefen har makt att sörja för att en dödssjuk patient får den operation eller den sjukhussäng hon behöver. 

Vårdplatserna har blivit färre. Cheferna fler. Disponibla sängar uppgick i förra veckan till 486. När jag bad Karolinska att räkna cheferna i Solna blev det svårare eftersom vissa även basar över verksamheter i Huddinge. Men totalt för de två sjukhusen räknar registratorn det till 865 chefer. Om jag för rättvisans skull adderar de 507 platserna i Huddinge så blir slutsumman att det finns ungefär lika många chefer (865) som patienter (993).    

I stället för kvalitet har stockholmarna fått kvantitet. Nyheten om att sterilcentralen skickar fel eller smutsiga instrument till operation är ett symtom på samma sjuka. En tidigare medarbetare där, som lämnat sjukhuset, förklarar vad som gått snett:

Tidigare var det undersköterskor som ”kanske inte älskade patientkontakt” som anställdes. Var sjätte månad hospiterade de på operation för att förstå varför dukarna måste vikas på ett visst sätt och vad rätt vinkel på det ena eller andra instrumentet har för betydelse. 

Nu tar man in folk ”direkt från gatan” som varken förstår operationer eller alla moment för effektiv sterilisering. Som att diskning och desinficering är ett nödvändigt steg för att undvika att till exempel benrester blir kvar och bränns fast i autoklavens höga temperatur. 

Sjukhuset, berättar min källa vidare, har försökt lösa dagens katastrofala läge genom att anställa fler och fler. Som kan mindre och mindre. Och så blir det ännu mer fel.

På Nya Karolinska räknar man skallar. Mindre vikt läggs vid vad som finns i dem. Många chefer har, precis som Torbjörn Holm, gett upp och lämnat verksamheten. De som finns kvar är lojala med den feltänkta organisationsmodellen, snarare än med de sjuka och fotfolket – som mals ned i frustration över att inte kunna hjälpa sina patienter. 

Jag frågar Harald Blegen, temachef för cancer, vad han gjort för att få stjärnkirurgen Torbjörn Holm att stanna. Han skriver att beslutet är ”helt hans eget” och att Holm slutar ”enligt eget önskemål”. Verkligen?

Så här var det: Efter att Torbjörn Holm påtalat problemen under ett möte med 30 kollegor surnade Blegen till. I ett mejl påtalade han sitt missnöje över att chikaneras offentligt. Holm svarade: ”Vissa är medlöpare som accepterar vad som helst för att behålla jobbet. Andra står upp för vad man anser rätt, kritiserar och påtalar vad man tycker är fel och kommer med förslag till förbättring. När man inser att den negativa utvecklingen inte går att bryta så säger man upp sig.”

Strax efteråt skrev Blegen: ”Betyder ditt mejl att du säger upp dig?”

Så lättkränkt kan en chef som inte behöver stå till svars för människors liv hantera kritik. Detta är ett av flera problem med prestigeprojektet Nya Karolinska. Glöm alla ohemula kostnader. Värre är hur sjukhuset prioriterar lydiga medarbetare framför kompetenta, empatiska och samvetsgranna.