Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-01 23:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/havet-och-sjon-gloms-bort-nar-staten-nu-starker-karnuppdraget/

LEDARE

Ledare: Havet och sjön glöms bort när staten nu stärker kärnuppdraget

Kustbevakningens fartyg KBV 314 i Öregrund.
Kustbevakningens fartyg KBV 314 i Öregrund. Foto: Johan Nilsson/TT

DN 12/7 2021. 8 av 20 kuststationer är hotade i det riskscenario kustbevakarnas fack går ut med sedan regeringen urholkat anslaget till myndigheten. Situationen ser ut att bli ohållbar för tryggheten till havs och till sjöss.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Svensk politik har länge förbisett statens grunduppdrag: medborgarnas trygghet och säkerhet. Nu är tillkortakommandet i dagen. Väljarna rankar frågan högt och partierna tvistar bara om hur och i vilken takt tryggheten ska prioriteras.

Priset är mycket stort. Att återta förmågor, beredskaper och kapaciteter, samt därutöver förstärka dem så de kan hantera ett försämrat säkerhetsläge på område efter område, tar lång tid och kräver stora resurser.

Uppbyggnaden av polisen och försvaret är välkänd. Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Tullverket fick också höjda anslag med sammanlagt drygt en kvarts miljard av regeringen 2021.

En myndighet med ett allt bredare uppdrag är dock inte med på den där listan. Urgröpningen av Kustbevakningens resurser fortsatte. Och detta i ett läge när myndigheten akut saknar 200 anställda i sin operativa verksamhet och den obligatoriska aspirantutbildningen tar in runt 20 per tvåårig utbildningsomgång.

Den nya rapporten ”Ett samhällskritiskt uppdrag med omöjliga förutsättningar” från TCO-facket Tull-Kust, borde vara uppfordrande läsning för regeringen. En ordning där Kustbevakningen tillförts uppgift efter uppgift utan vidhängande resurstillskott gör ekvationen omöjlig för myndigheten.

Man hade 638 kustbevakare i sin verksamhetsplan för 2018, men mönstrar 556 stycken till dagens väsentligt större uppdrag.

2020 strök de största så kallade kombinationsfartygen mer än var åttonde planerad patrullering

Ett exempel på hur det har gått till är anmodan till Kustbevakningen om att medverka i Frontex gränsskyddsoperationer i Medelhavet, en verksamhet som EU täcker 10 procent av kostnaderna för.

Kustbevakningen har att hantera att det stora fartyg som skickas till södra Europas kuster har 100 kustbevakare i löpande bemanning och den verksamheten har sin intensivaste period mitt under den vanliga semestern för personalen.

Kustbevakningen har fått en utökad roll för brottsbekämpning (i och med nya kustbevakningslagen från den 1 april 2019) och nya uppgifter inom totalförsvaret.

Samtidigt vistas allt fler på haven och de stora sjöarna Mälaren, Vättern och Vänern. Godstransporterna till sjöss har ökat och väntas bli allt mer omfattande. En tredjedel av landets befolkning får sitt dricksvatten från de nämnda sjöarna.

Internationella stöldligor har ofta ett transportled som inbegriper havstransporter i sin kriminella logistik. Kustbevakningens medverkan vid sjöräddningsinsatser har ökat dramatiskt från 166 tillfällen 2012 till 298 förra året.

Rapportens riskscenario beskriver hur anslagen kommer att räcka till 12 av dagens 20 kuststationer.

Kustbevakningens möjligheter att utföra sina uppdrag försvåras även av en stadigt växande kostnad för underhåll av en allt ålderdomligare flyg- och fartygsflotta. De äldsta fartygen köptes in av regeringen Palme på det tidiga 80-talet.

I myndighetens budgetunderlag till regeringen begärde myndigheten fem nya miljöskyddsfartyg för att behålla dagens ambitionsnivå. Tull-Kust pekar på den stora risken för att det brottsbekämpande arbetet kommer att tränga undan kapaciteten inom miljöräddning, som nu är dimensionerad för att kunna ta upp 10 000 ton olja ur vattnet.

2020 strök de största så kallade kombinationsfartygen mer än var åttonde planerad patrullering och var fjärde av dem som ändå genomfördes skedde utan fulltalig besättning.

Vad är det för risker Kustbevakningen försatts i av regeringen? Rapportens riskscenario beskriver hur anslagen kommer att räcka till 12 av dagens 20 kuststationer.

Kustbevakningen ligger näst högst i Kantar Sifos anseendeindex hos svenska folket. I takt med att myndigheten inte kan fullgöra sina uppgifter och allt fler märker det kommer den placeringen att försämras.

Ämnen i artikeln

Polisen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt