Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-08 11:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/hogern-borde-lyssna-pa-wallenberg/

LEDARE

Ledare: Högern borde lyssna på Wallenberg

Jacob Wallenberg.
Foto: Roger Turesson

DN 18/11 2022. Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg säger att det krävs en blocköverskridande överenskommelse om någon ska våga investera i svensk kärnkraft.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Det var något av en game changer, när Jacob Wallenberg för ett år sedan i SVT:s ”30 minuter” förklarade att han var intresserad av att investera i ny kärnkraft.

Fram tills dess var det främsta argumentet mot nya reaktorer att de inte var lönsamma. Nu satt plötsligt ordföranden för Svenskt Näringsliv – tillika en av företrädarna för landets tyngsta finansfamilj – i tv och sa att det inte längre gällde.

Visst ville han att politiken skulle göra sitt för att säkra rätt förutsättningar. Men intresset reflekterade också det faktum att de ekonomiska realiteterna för energisektorn ändrats till följd av klimatomställningen.

När transporterna ska elektrifieras och norra Sverige återindustrialiseras ökar efterfrågan på el. Skiftet bort från kol och gas i Europa – under det senaste året påskyndat av Rysslands invasion av Ukraina – slår mot utbudet. Priset trycks upp. Behovet av planerbar el stiger när de fossila bränslena, med just den egenskapen, ska fasas ut. Kärnkraftsproduktion som annars inte kunde göras lönsam kan nu kanske bli det.

Den gången sög moderater, L-partister och kristdemokrater i sig orden. Förhoppningsvis gör de det den här gången också. För i det senaste avsnittet av Ekots lördagsintervju stegar Jacob Wallenberg åter in i energidebatten.

Det kommer behövas mycket mer vindkraft, slår han fast först och främst. Och investera i kärnkraft är nog ingen sugen på just nu – för att någon ska vilja göra det krävs stabila villkor, genom en bred uppgörelse i riksdagen.

Energiöverenskommelsen från 2016 var inte perfekt. Men den uppnådde vad som var målet: Rädda kärnkraften och bygga ut vindkraften.

Låga elpriser och nya kostnader efter katastrofen i Fukushima innebar att ägarna ville stänga alla svenska reaktorer. När S och M tillsammans med MP, C och KD tog bort effektskatten sköt energiföretagen snabbt fram de miljarder som krävdes för att sex av dem skulle kunna drivas vidare. Goda villkor för vindkraften innebar att en historisk utbyggnad omedelbart tog fart.

Regeringens energi- och klimatpolitik riskerar att sluta i en riktig härdsmälta.

Det hade varit naturligt att bygga vidare på uppgörelsen. Rädda det som var bra och rätta till resten. Slå fast att villkoren för vindkraften gäller och försöka samla en bred majoritet i riksdagen för ännu bättre sådana också för kärnkraften.

I stället valde M och KD i december 2019 att lämna överenskommelsen. Sedan de klev in i Rosenbad har de två partierna tillsammans med L skapat stor osäkerhet i energisektorn.

Stora löften om små reaktorer, visserligen. Men också hot om sämre ekonomiska villkor för vindkraften. Och ett totalt ointresse inför att göra upp brett i riksdagen, trots att förutsättningarna för det ser gynnsamma ut efter Socialdemokraternas omsvängning.

Resultatet är att energibolagen varnar för att vindkraftsutbyggnaden sinkas. Och att Svenskt Näringslivs ordförande alltså konstaterar att under de här omständigheterna finns inte någon investeringsvilja i nya reaktorer.

Kärnkraften framstår just nu framför allt som ett retoriskt vapen att svinga mot dem som helt korrekt påpekar att regeringens politik ökar utsläppen av växthusgaser och innebär att vi inte kommer att klara våra klimatmål. Inte som något man faktiskt vill bygga ut för att bidra till omställningen.

Förhoppningsvis tar statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari till sig Jacob Wallenbergs ord – och det snabbt.

Annars riskerar regeringens energi- och klimatpolitik att sluta i en riktig härdsmälta.

Ämnen i artikeln

Kärnkraft
Vindkraft

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt