Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-22 21:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/hoten-mot-socialsekreterarna-kan-aldrig-tolereras/

LEDARE

Ledare: Hoten mot socialsekreterarna kan aldrig tolereras

Måndag morgon, Rotebro.
Måndag morgon, Rotebro. Foto: Alexander Mahmoud

DN 25/9 2021. När kommunanställda avstår från att fatta beslut på grund av påtryckningar från kriminella gäng har brottsligheten verkligen blivit systemhotande.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Natten till måndagen skadades en kvinna i Rotebro utanför Stockholm. Enligt Aftonbladet kastades en handgranat in i kvinnans bostad.

Att oskyldiga svenskar drabbas av den grövsta kriminaliteten blir allt vanligare. En undersökning av SVT i somras visade att tolv utomstående personer fallit offer för skjutningar och sprängdåd mellan 2015 och 2020. ”Om vi tittar på utvecklingen av situationen runt gängen så blir det alltmer kaotiskt”, sa kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki då till SvD.

Det är i dag inte möjligt att tona ner den grova gängbrottsligheten till fenomenet ”kriminella som skjuter varandra”. Det bevisas av alla oskyldiga som drabbas – men kanske framför allt av hur de kriminella nu till och med lyckas påverka samhällets kärnuppdrag.

I augusti kom rapporten ”Finns det en tystnadskultur i Göteborgs stad?” Där bekräftades uppgifter som cirkulerat om att grova brottslingar och extremister kunde påverka kommunanställdas verksamhet. Anställda vågade till exempel inte skicka räkningar till kriminella, det fanns en rädsla för att anmäla missförhållanden, kommunens lokaler användes för att förvara vapen och droger och myndighetspersonal kunde stå under direkt eller indirekt påverkan av utomstående.

Att det långt ifrån bara handlar om Göteborg framgår nu av ytterligare en rapport som TT skriver om. Facket Akademikerförbundet SSR har i en enkät undersökt situationen för socialsekreterare som arbetar med barn och unga i landets utsatta områden. Av dem som svarat uppger 7 procent att de undvikit att ingripa enligt LVU, lagen om vård av unga, på grund av hot eller rädsla.

Tystandet av kommunanställda är en följd av gängvåldet som det tidigare inte pratats så mycket om, konstaterar kriminologen Amir Rostami.

Den bästa tiden att vända utvecklingen hade varit för kanske tjugo år sedan. Den näst bästa är i dag.

Att barn som far illa inte omhändertas är i första hand en tragedi för barnen själva. Det sänder också en signal till de kriminella: hot lönar sig. Gängen är starkare än samhället, nästan osårbara. Signalen sprids framför allt till människor i gängens närhet: Det är ingen idé att ni anmäler, de enda som kommer att drabbas är ni själva.

Så får kriminella gäng och klaner makt över hela lokalsamhällen. Så skräms människor från att vittna. Så utbryter klankravaller mitt i Lund, upplopp som sprider sig till sjukhusen, som kräver ”medling” utan polisens inblandning och där medlaren klagar på att medlemmar från de stridande klanerna hamnade på samma sjukhus. Så upprättar kriminella gäng ”vägspärrar” i svenska städer.

Utvecklingen är djupt oroande. När den organiserade brottsligheten systematiskt påverkar myndighetsutövande kan den med fog beskrivas som systemhotande. Den bästa tiden att vända det här hade varit för kanske tjugo år sedan. Den näst bästa är i dag.

”Samhället är starkare än gängen”, har statsminister Stefan Löfven upprepat samtidigt som gängens makt ständigt ökat på samhällets bekostnad. Vi kan inte förvänta oss att socialsekreterare och andra kommunanställda ska ha ansvaret för att stå emot extremister och grovt kriminella. Det är i första hand statens ansvar. I dag sviker staten såväl dem som står vid frontlinjen ute i kommunerna som de oskyldiga vars vardagstrygghet eroderas av brottsligheten.

Skarpa förslag finns mot gängkriminaliteten. En del har redan klubbats. Mycket arbete återstår.

Ämnen i artikeln

Lund
Göteborg
Gängvåld

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt