Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 21:46 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/hundra-ar-efter-vapenstillestandet-rasar-informationskriget/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Det stora krigets demoner marscherar ännu

Foto: Magnus Bard

DN 11/11 2018. Den 11 november högtidlighålls minnet av slutet på första världskriget 1918. Slakten på slagfältet upphörde.  Men det var inte freden och demokratin som blev krigets segrare.

Det är morgon den 11 november, året är 1918. Den amerikanska översten Thomas Gowenlock sitter i sitt tillfälliga högkvarter nära floden Meuse.

Då, äntligen. På västfronten något nytt. In i rummet kommer en signalist med ett meddelande: Klockan 11 ska alla fientligheter upphöra.

”Well, finie la guerre” – kriget är slut – säger överstens befälskollega.

I sin berättelse, som han gav ut i bokform 1936, konstaterar Gowenlock att kriget dock inte alls tog slut där och då. I Paris dracks champagne på gatorna, men vid fronten tömde båda sidor sin kvarvarande ammunition över varandra i ett slags slagfältets dödsryckningar. Sedan var det som om soldaterna, djupt ärrade av den kroniska skräcken, inte kunde förstå att det faktiskt var över.

”Vad skulle komma sedan? Det visste de inte – och det var knappt att de brydde sig. Nuet existerade inte – och framtiden var omöjlig att föreställa sig.” 

Den 11 november, högtidlighålls i stora delar av världen Remembrance day.  I Sverige kallas den 11 november Stilleståndsdagen, men vi har å andra sidan inte mycket att minnas. Inte i jämförelse med de länder som sett hela ungdomsgenerationer malas ner av eld och stål. En mer bokstavlig översättning är Hågkomstdagen. Problemet är att även den som minns kan starta krig.

Framtiden var då omöjlig att föreställa sig, skrev Gowenlock. I dag vet vi. Första världskrigets draksådd blev såväl Sovjetkommunismen som den starka bitterhet och revanschism i Tyskland som bidrog till nazismens framväxt. 

Såväl mäktiga ledare som småskurna nättroll banar väg för dem

”Aldrig mer krig”, hade européerna sagt med förvissningens avsmak, men drygt 20 år senare slukade tyska och sovjetiska arméer varsin del av Polen och andra världskriget var ett faktum. I många avseenden var det en fortsättning av La Grande Guerre, det stora kriget, det första världskriget. 

Men medan den första akten i 1900-talets stora krigsdrama utspelat sig med imperier i huvudrollerna var den andra akten en ideologiernas kamp: nazismen, kommunismen, den liberala demokratin.

I april 1917 hade den amerikanske presidenten Woodrow Wilson i ett tal till kongressen förklarat varför USA borde gå med i kriget. Världen måste göras "safe for democracy", trygg nog att härbärgera demokratin,

Wilson var sedan en av tyngsta aktörerna vid den fredskonferens som i januari 1919 inleddes i Paris. Han kom rustad med det program för en ny världsordning som gått till historien som Wilsondoktrinen. Den byggde på en kombination av formaliserat internationellt samarbete och principiell rätt till nationellt självbestämmande. Delegaterna vid Pariskonferensen ritade om världskartan, drog upp nya gränser och stampade fram nya stater. Men det var också där och då som Nationernas förbund skapades.

Varför kom Woodrow Wilsons ambitioner ändå på skam? Varför var det inte freden och demokratin som blev första världskrigets segrare? Det är en fråga som inte förlorat något av sin angelägenhet, men kanske inte har några entydiga svar.

Man kan ändå konstatera att när vapnen tystnade på första världskrigets slagfält fortsatte en armé av uniformerade demoner sin långa marsch genom historien: hämndens, religionshatets, rasismens, antisemitismens och den nationalistiska chauvinismens demoner. Och de har ännu inte gjort halt. Såväl mäktiga ledare som småskurna nättroll banar väg för dem och bidrar till att göra världen "unsafe for democracy”.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.