Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Allt är inte mörker

Illustration: Magnus Bard

Att den svenska skolan inte mår så bra är knappast en nyhet. Rapporter om sjunkande resultat, kaos i klassrummen och ett läraryrke på dekis har gett intryck av en institution i kris. Den OECD-undersökning, Talis (Teaching and learning international survey), som presenterades under onsdagen bekräftar delvis den bilden.

I undersökningen har lärare och rektorer i 35 länder fått svara på frågor om hur de ser på sitt yrke och sin arbetssituation. För Sveriges del är lärarnas syn på sin egen professions status det mest iögonfallande. Endast 5 procent anser att deras yrke värderas högt i samhället, vilket kan ställas mot studiens genomsnitt på 33 procent. Nästan hälften av de tillfrågade svenska lärarna säger dessutom att om de fick chansen att göra om sitt val, skulle de välja en annan karriär.

Det är både tråkigt och begripligt att lärarna anser att deras yrke har låg status. Det speglar såväl utbildningsdebatten som, sannolikt, gemene mans syn på professionen. Och bidrar samtidigt till den onda spiral som skolan och lärarna befinner sig i: när yrket inte värderas högt är det svårt att rekrytera och behålla duktiga personer. Vilket i sin tur både undergräver skolans kvalitet och ytterligare urholkar lärarnas status.

Samtidigt ger inte undersökningen underlag för långtgående slutsatser. Länderna som jämförs – från Mexiko till Sverige – skiljer sig åt både socioekonomiskt och kulturellt. Svenska lärare svarar, till exempel, i betydligt mindre utsträckning än sina kolleger i andra länder nej på frågan om det på deras arbetsplats finns en kultur av att ”dela framgång”. Det kan mycket väl ha mer med den svenska mentaliteten – jantelagen – än skolan att göra. Och när en större andel svenska än rumänska lärare säger att de inte har de resurser som krävs för att hjälpa barn med särskilda behov är det inte otroligt att det beror på skillnader i synen på vad som är särskilda behov och vilka extra resurser det kräver snarare än på större tillgångar i Rumänien.

Dessutom är det första gången Sverige deltar i Talis. Därför kan förändringar över tid, vilka ger en mer fullständig bild, inte studeras.

Till den brasklappen bör också tilläggas att Talis inte ger en entydigt mörk bild av den svenska skolan. Vad gäller lärarnas syn på sitt yrke är det som sagt så att nästan hälften uppger att om de fick välja igen skulle de göra ett annat val av profession. Men bara 17 procent säger att de aktivt ångrar sina karriärsval och nästan 92 procent tycker om sitt arbete. Och någon flykt från katedern kan inte spåras i undersökningen: Svenska skolledare finner det jämförelsevis enkelt att rekrytera duktiga medarbetare.

Inte heller bilden från klassrummet saknar nyanser. Förseningar och stök verkar vanligare i Sverige än i flera av de andra länderna i studien, men samtidigt är kontakten mellan barn och lärare bättre. Och lärarna känner åtminstone själva i högre grad än sina internationella kolleger att de når fram till och kan entusiasmera sina elever.

I andra fall sticker Sverige ut negativt – men tillsammans med det notoriskt högpresterande Finland. I både länderna är formell återkoppling och feedback antingen från rektor eller medarbetare betydligt mindre vanligt än på många andra ställen.

Dessutom finns ett och annat som verkligen är värt att fundera på. Det är ovanligare i Sverige än i andra länder att lärare med mer än fem års erfarenhet arbetar i skolor med en större andel elever från en socioekonomiskt utsatt bakgrund. Det är problematiskt – förutsatt att lärarnas skicklighet och erfarenhet hänger ihop – eftersom de tuffaste skolorna är i störst behov av de bästa lärarna. Just kring detta finns också en samsyn mellan regering och opposition, vilket naturligtvis är bra.

Att den svenska skolan har problem är väl känt. Resultaten i Talis-undersökningen understryker både det och att allt inte är mörker i de svenska klassrummen.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.