Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

App, app, e-doktorn

Foto: Eva Tedesjö

DN 20/5 2017. Idén att läkaren faktiskt måste undersöka sin patient är inte överspelad än.

It-jätten IBM:s superdator Watson är på väg att ta läkarexamen. Det ligger samtidigt ett litet digitalt steg bort att läkekonsten på riktigt ska flytta in i mobiltelefonen. Vad sägs till exempel om en app som upptäcker alzheimer eller parkinson när symtomen gör debut?

Eller en enkel sensor som kopplas till telefonen för att övervaka värdena hos en kroniskt sjuk patient? Sådant som blodtryck, kroppstemperatur och läkemedelsintag kan snart komma att avläsas av en doktor långt bort.

Allt detta och mycket mer – som ska föra med sig både kostnadsbesparingar och bättre hälsa – lovar den nya virtuella vården. Men inget av detta är vad patienter och skattebetalare hittills har fått av de app-vårdcentraler som håller på att slå igenom i Sverige.

Det är företagen Kry och Min doktor som har börjat erbjuda ett slags fjärrbesök. Patienten loggar in med e-legitimation och möter doktorn genom mobiltelefonen. Samma villkor och samma avgifter gäller som vid ett vanligt besök hos husläkaren. DN Stockholm har testat tjänsten Kry, och berättade om resultaten i fredagens tidning.

Reportern bokade tid med sin febriga treåring, och diagnosen blev öroninflammation och halsfluss. Hur kunde doktorn veta det? Varken svalg, öron eller körtlar kunde undersökas. Mamman instruerades att känna och titta. Men hon upptäckte ingen svullnad. Hon såg inget var.

I själva verket var diagnosen högst osäker. För att fastställa om ett barn har halsfluss krävs normalt sett ett streptokock A-test. Men än så länge är den digitala vården inte så avancerad att ett halsprov kan göras på distans. Det hindrade inte Kry från att ordinera en kur antibiotika till reporterns barn.

DN:s test bekräftar också vad bland annat Jönköpings region redan har larmat om. Stickprov har gjorts hos nätläkarföretagen, och de visar att de flesta fall av halsfluss och lunginflammation hanteras fel. Diagnoser ställs lättvindigt. Läkarna skriver ut såväl antibiotika som narkotikaklassade läkemedel i strid med myndigheternas rekommendationer. I veckan anmäldes Kry till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

I bästa fall kan apparna fungera som en snabb väg in vården i samband med lättbedömda krämpor och sjukdomar. Men oftare tycks de vara ett slags glorifierade telefonkonsultationer. I värsta fall tvingas läkarna spela roulett med patientsäkerheten.

Den vanligaste formen av "besök" innebär att patienten fyller i ett formulär och har kontakt med vårdpersonalen per telefon. Vari ligger då den stora innovationen? Idén att läkaren ska undersöka sin patient kan inte lättvindigt kastas överbord.

En misstanke man kan ha är att uppfinningsrikedomen främst är finansiell: Notan som skattebetalarna tvingas plocka upp har hittills blivit densamma som för ett vanligt vårdcentralbesök. Frikort gäller, liksom gratis besök för barn.

Än så länge tycks modellen inte leda till besparingar eller bättre hälsa. Distriktsläkare har varnat för att apparna tvärtom alstrar fler besök på riktiga närakuter och vårdcentraler. Det finns fog för oron. Risken är att nätläkarna slussar in friska patienter i den redan hårt pressade svenska primärvården. Och samtidigt åderlåter landstingen på resurser.

Men risken är också att det geschäft som tillåts inom den öppna app-vården drar de digitala möjligheterna i vanrykte. Det vore synd. E-doktorn har sannolikt kommit för att stanna. På sikt kan hon också göra stor nytta.

Att patient och läkare möts i ett rum har inget egenvärde. Ofta är hälsonyttan snarast negativ: Vårdcentralerna är smittohärdar, och de multiresistenta bakterierna gror på sjukhusen. Dessutom har de onödiga besöken en tendens att bli fler. Åtskilliga insatser leder samtidigt till skador som en effektivare vårdapparat skulle kunna förhindra.

Förhållandet mellan patienten och sjukvården kommer aldrig att kunna gå samma virtuella väg som exempelvis relationen mellan kontohavaren och banken. Men riktningen är eftersträvansvärd.

Målet borde vara att fysiska besök bara ska ske när det är nödvändigt. Mellan de riktiga mötena kan sådant som appar och videosamtal spela en viktig roll.

Men innan landstingen kastar sig i armarna på de digitala vårdbolagen måste det alltid ställas kontrollfrågor. Stärks verkligen vårdkedjan? Naiva sjukvårdspolitiker kan lika väl krossa den.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.