Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Arbetslivets skuggsida

Under veckan har P1 i en rad reportage belyst fenomenet med "delade turer". Det är beteckningen på arbetspass med ett antal håltimmar i mitten som inte sällan förekommer inom kommunal omsorg, men även i bland annat lokaltrafiken.

Poängen, från arbetsgivarsidan, är uppenbar. Ett arbetspass kan användas för att täcka både morgon- och kvällsskiftet. Baksidan för arbetstagaren är likaledes lätt att se. Hon, för det är ofta en hon, får arbeta under två toppar­. De timmar mitt på dagen då tempot brukar vara lugnare får hon sitta av utan lön. För dem med lång restid är det ingen idé att åka hem emellan.

Frekvensen av delade turer ska inte överdrivas. Ofta rör det sig om ett helgpass, en eller två gånger i månaden. Men delningen är ändå ett oskick. Inte minst om man väger samman den med alla andra förändringar inom omsorgssektorn. Som att tiden hos ”kunden” – som det heter numera inom hemtjänsten – blivit hårdare reglerad samtidigt som dessa ”kunder” blivit både äldre och sjukare.

I tisdagens ”Studio Ett” berättade en av de anställda hur hemtjänsten i Strängnäs tidigare hade minst 15 minuter avsatta för varje besök. Nu hade den tiden stramats åt till sex. Sex minuter för att ringa på dörren, hälsa, ta av sig jacka och skor, tvätta händerna, utföra den schemalagda omsorgssysslan, tvätta händerna igen, ta på sig jacka och skor och säga hejdå.

Det finns inga marginaler för att hjälpa till vid ett toabesök, för att tvätta rent efter en läckande kateter, servera en kopp te, torka bort en tår från en kind. Så kan inte människor tvingas arbeta. Det är från arbetsgivarens sida att direkt stödja en utveckling där anställda tvingas koppla bort empatin och sätta på autopiloten. De som inte klarar att behandla män­niskor som om de inte vore människor klappar ihop.

Enligt inslaget är en tredjedel av all hemtjänstpersonal i Strängnäs sjukskriven. Det är en fullständigt orimlig siffra som inte går att separera från arbetsvillkoren. Delade turer är en del i detta, men i grunden ett symtom på ett havererat arbetsgivaransvar.

Av inslaget framgår hur Strängnäs kommun anser sig behöva kontrollera sina anställda så till den grad att personalens egna toalettbesök måste klockas. I ett pressat tidsschema behövs ventiler för att hjälpa till med något oförutsett, att trösta någon som är ledsen eller tömma en soppåse. Men kommunen verkar frukta att denna tid skulle kunna användas för något privat. Som ett litet, men olovligt, telefon­samtal hem.

Det är klart att kommunen måste vinnlägga sig om att resurserna används på rätt sätt. Det är däremot ingalunda säkert att det bästa sättet att göra det är att detaljkontrollera alla anställda, att beröva dem all egenmakt och omdöme att utifrån situationen själva avgöra vilka insatser som behövs.

Ibland hävdas att arbetsgivaren måste välja mellan delade turer och ­tätare helgtjänstgöring, eftersom många har lika stora behov på helger som på veckodagar. Men i så fall är det ju konstigt att de sjukvårdande verksamheter där det verkligen inte är någon skillnad på vardag och helgdag (som till exempel intensivvården) klarar att lösa sin bemanning utan dessa 1800-talsscheman.

Det är knappast någon slump att det är inom de verksamheter där det krävs minst utbildning som arbetsvillkoren är sämst. Det är där arbetsgivaren inte anser sig behöva kämpa för att få människor att arbeta kvar. Personal­politiken förs enligt en slit-och-släng-modell där det bara är att byta ut folk som inte pallar. Ett sådant resursslöseri kan man inte kosta på sig inom den högspecialiserade vården. Och det borde man inte kunna göra inom omsorgen heller.

Tidningen Kommunalarbetaren har gått igenom landets kommuner för att se var och i vilken omfattning de delade turerna hittas. Av genomgången, som utgår från svar från Kommunals fackliga sektioner på orten, framgår att 15 kommuner säger att delade turer inte förekommer alls. 11 av dessa 15 är borgerligt styrda. 4 leds av en block­överskridande koalition. Ingen har rött eller rödgrönt styre.

Det är genant för Socialdemokraterna att borgerligt styrda kommuner uppenbart är bättre på att tillgodose adekvata fackliga arbetstidskrav. Det visar att det finns en politisk skillnad på vad man säger och vad man gör. Och att S i det avseendet har åtskilligt att bevisa.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.