Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Begränsa PPM-valet

Foto: Maja Suslin/TT

DN 12/3 2017. Svenskarna förtjänar en känsla av kontroll över sin pension. Bidrar PPM-systemet verkligen till det? Inte i sin nuvarande form.

Pensionssystemet är en elegant konstruktion. Här gifter sig ekonomisk rationalitet med politiska ideal i en kompromiss mellan höger och vänster. En tradition av samförstånd är i högsta grad också vid liv bland de fem partier – Socialdemokraterna och alliansen – som vårdar den gemensamma reformen från 90-talet. Att hitta en ny medelväg i frågan om premiepensionerna borde inte vara någon konst.

Två affärer har ställt frågan på sin spets. Den första har gällt härvan i Falcon Funds, vars 22 000 sparare fortfarande lever i ovisshet om de kommer att få tillbaka de pengar som har gått upp i rök. Jakten på den försvunna pensionsmiljarden pågår ännu.

Den andra skandalfonden, Allra, har inte direkt rånat sina kunder och flytt med bytet. Men affärsmetoderna har varit av det allra mest inkompetenta och tvivelaktiga slaget. Pensionsmyndigheten stoppade till slut bolaget i väntan på en utredning.

Vad bör göras? Lägg ner allt, säger Socialdemokraterna. Den förre finansmarknadsministern Peter Norman (M) föreslog i veckan att valet borde begränsas till den statliga sjunde AP-fondens alternativ. Moderaterna och partierna i alliansen är i sin tur villiga att strama åt, men säger inte exakt på vilket sätt.

Premiepensionen är en form av tvångssparande. Konsumentskyddet borde därför hållas högre än det hittills har gjort. Större kostnadseffektivitet är dessutom eftersträvansvärt. Att flertalet sparare ska sätta sig in i vad valet betyder var från början tanken, men de 800 alternativen som erbjuds på Pensionsmyndighetens fondtorg tycks avskräcka.

För den som snart ska gå i pension kan premiepensionen framstå som perifer. Men systemet är sannerligen inte oviktigt. Om några år väntas det totala kapitalet passera 1 000 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av svensk BNP. Dagens unga berörs mest. Det är först framåt år 2060 som modellen kommer att vara helt utbyggd.

Vad bör göras? Lägg ner allt, säger Socialdemokraterna. 

Systemet ska alltså hålla länge. De ursprungliga tankarna bakom den statliga premiepensionen är också goda. Till skillnad från inkomstpensionen, som slussas från skattebetalarna till dagens pensionärer, sätts pengarna i PPM-systemet åt sidan för individen. Och eftersom pengarna fonderas får spararna del av tillväxten och avkastningen i hela världen. På det sättet sprids riskerna inom pensionssystemet. Alla ägg ligger inte i samma korg.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill skärpa myndigheternas kontroll. Ytterligare reformalternativ har nyligen utretts, men det är frågor i marginalen som varit aktuella. Mer radikala tag är önskligt.

Mest drastiskt vore Peter Normans alternativ – att avskaffa alla privata fondalternativ och inskränka PPM-valet till ett begränsat statligt utbud. Det skulle innebära stora besparingar. Dels kan förvaltningen bantas, dels öppnas för en form av skatteplanering. Svenska staten betalar nämligen ingen utdelningsskatt i exempelvis USA.

Men att privata fondbolag hanterar en del av pengarna är sunt. En statlig jättefond bör undvikas. Rejält säkerhetsavstånd mellan politikerna och spararnas pengar är bra.

Den modell som partierna i pensionsgruppen borde ha som förebild är i stället tjänstepensionen. Här har arbetsmarknadens parter sett till att upphandla ett litet antal – mellan en handfull och ett tjugotal – fonder som spararna kan välja mellan. Det skulle stärka systemets trovärdighet och bidra till den känsla av individuell kontroll som premiepensionen var tänkt att ge.

DN Ledare. 12 mars 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.