Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Besked från vuxenvärlden

Sverige sticker ut – inte bara som det land som försämrat sina resultat mest i kunskapsmätningen Pisa sedan starten 2000. När regeringen i går lade fram förslag som syftar till att stärka grundskolan presenterade den en tabell över när skolstarten sker i olika OECD-länder. I det stora flertalet länder börjar barnen det år de fyller 6. I bara två sker det så sent som vid 7 års ålder.

Sverige är ett av dem. Men vilket är det andra? Jo, Finland. Vårt grannland har i den senaste Pisastudien inte lika lysande resultat som tidigare. Men fortfarande hävdar sig Finland väl. Trots relativt lite undervisningstid och läxor har landets elever kunnat lyftas till internationell toppnivå.

Viktigare än antalet timmar i skolan är hur de används. En annan komplikation är att skolbänken inte självklart är den bästa platsen för inlärning. Små barn kan lära sig mycket. Men pedagogiken måste anpassas till deras ålder.

Det är den insikten som många gånger tidigare satt stopp för förslag om tidigare skolstart. Formellt föreslog regeringen i går bara en ny utredning. Men denna gång är det allvar. Den partipolitiska uppslutningen är bred och båda lärarfacken välkomnar förslaget att förskoleklass ska bli obligatoriskt.

I praktiken blir förändringen liten. Det stora flertalet 6-åringar går redan i förskoleklass. Men eftersom det är viktigt att tidigt upptäcka om barn har inlärningssvårigheter finns det en poäng med att alla deltar i denna skolform och att den blir en del av ett fyraårigt lågstadium.

Även regeringens förslag om obligatorisk sommarskola lär bli verklighet. Socialdemokraterna lanserade den idén på DN Debatt redan för ett och ett halvt år sedan (13/6 -12). Kritiken från det hållet är nu att regeringen borde genomföra förslaget snabbare.

I sig innebär inte heller sommarskola någon större förändring. Kommunerna skulle helt enkelt bli skyldiga att erbjuda elever som inte uppnått gymnasiebehörighet möjlighet att under sommaren efter årskurs 9 läsa in det som behövs för godkända betyg.

Några extra veckor är naturligtvis otillräckligt för merparten av de 12 procent av eleverna som saknar något betyg för att uppnå behörighet till gymnasiets nationella program. Förslaget om sommarskolan hör därför intimt samman med regeringens tredje förslag: ett helt extra skolår om sommarskola inte räcker.

Gymnasieskolans individuella program utgjorde tidigare uppsamlingsplats för dem som inte var behöriga. Tanken var att de därifrån skulle slussas över till ett nationellt program. I praktiken var det bara en liten minoritet som på den vägen nådde examen. Med 2011 års gymnasiereform skapades i stället fem introduktionsprogram. Uppgiften är dock i grunden densamma.

Skulle det bli bättre med ett års extra skolplikt för dem som inte uppnått gymnasiebehörighet? Regeringen förklarade i går att det ska vara upp till huvudmannen att bestämma om eleven ska gå kvar i grundskolan eller tillbringa det extra året på något av gymnasieskolans introduktionsprogram. Den största skillnaden mot i dag skulle alltså ligga i själva tvånget att stanna kvar i skolan.

Men även om regeringens förslag till förstärkningar av grundskolan kan tyckas små skulle de kunna bli en del av något större.

Påfallande ofta är länder som rankas högt i Pisamätningarna också länder där eleverna själva uppfattar goda skolresultat som något mycket viktigt. Sverige är inget sådant land. I synnerhet många pojkar lever i föreställningen att studierna är något som man ska försöka komma undan med så lite ansträngning som möjligt.

Störst betydelse skulle sommarskola och krav på extra skolår därför kunna få genom vad reformerna säger om skolans och vuxenvärldens hållning. Budskapet borde läsas: Vi tummar aldrig på kraven bara för att det är hårt att underkänna någon, men är ni själva beredda att kämpa ger vi er allt stöd ni behöver.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.