Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Bidragsfusk är det perfekta brottet

Utredaren Lars-Erik Lövdén under pressträffen.
Utredaren Lars-Erik Lövdén under pressträffen. Foto: Noella Johansson/TT

DN 7/5 2017. Varför stjäla när du kan få bidrag? Samhällets naivitet har gjort välfärden till den organiserade kriminalitetens lustgård.

 

Behöver du pengar och saknar moraliska skrupler? Då finns här det perfekta brottet. Enorma summor, snabb utbetalning och minimal risk att åka fast. Ingen kommer nämligen att märka att det saknas pengar. Hur man gör? Söker bidrag!

På fredagen presenterades regeringens utredning om välfärdsbrottslighet, och det var ord och inga visor. ”Vi ser på ett tydligt sätt att den kvalificerade brottsligheten och gängkriminaliteten har gjort intåg i välfärdssektorn”, sa utredaren Lars-Erik Lövdén under pressträffen.

Utredningen har granskat 7 350 välfärdsbrott som anmälts under de senaste åren. De kvalificerade välfärdsbrotten står för över 80 procent av de 600 miljoner kronor som försvunnit. De kännetecknas av att det ofta är många personer inblandade och att det rör sig om stora summor under lång tid. Brotten genomförs med hjälp av falska intyg och företag, och det förekommer internationella kopplingar.

Mörkertalet är mycket stort och enligt beräkningar från Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket kan det röra sig om 10–20 miljarder kronor som försvinner varje år. Det motsvarar byggkostnaden för ett Nya Karolinska i Solna, om året.

Kan man få bidrag baserat på andra saker än verkligheten har vi ett problem.

Här finns alltså pengar att tjäna för den som vill. Men hur kan detta vara möjligt?

Utredningen pekar ut tre huvudfaktorer.

Foto: DNFör det första råder det vilda västern i folkbokföringen. Eller för att tala utredningsspråk ”uppgifter i de register som har betydelse för utbetalningar från välfärdssystemen speglar inte verkligheten”. Och om man kan få bidrag baserat på andra saker än verkligheten, ja då har vi ett problem. Skatteverket har exempelvis inte rätt att radera personnummer från folkbokföringen även om de är uppenbart felaktiga, vilket gör att samma person kan ha flera olika identiteter.

Problemet förvärras ytterligare av att det är löjligt enkelt att förfalska identitetshandlingar, dessutom med handräckning av svenska staten. Den som vill ha ett nytt körkort behöver nämligen bara skicka in bild och signatur till Transportstyrelsen. Några veckor senare kan man hämta ut sitt nya körkort hos närmaste postombud, utan att någon kontrollerat vem det är på fotografiet. Och det gamla körkortet? Ja, det får man ha kvar.

Foto: För det andra har de olika myndigheterna som betalar ut bidrag svårt att få tillgång till den information de skulle behöva för att fatta korrekta beslut. Uppgifter får inte delas mellan myndigheter, och det är oklart vad myndigheterna ska göra för att motverka felaktiga beslut och utbetalningar. Ett extra stort kryphål finns för information rörande stöd som avser en enskild person men betalas ut till företag, som exempelvis assistansersättning. Det är alltså inte så förvånande att omfattande organiserad brottslighet de senaste åren avslöjats just där.

Foto: För det tredje saknar polisen både kompetens och resurser för att utreda den här typen av brott. Straffen är dessutom så låga att vissa utredningsåtgärder inte är tillåtna. Resultatet har blivit att myndigheter struntar i att anmäla för att det inte leder någonvart. Här föreslår utredningen att en särskild bidragsbrottsenhet inrättas på Försäkringskassan, likt den skattebrottsenhet som finns på Skatteverket. Den kan utreda enklare brott och bistå Ekobrottsmyndigheten med de riktigt grova fallen.

Det är dags att inse att det är lika viktigt att bekämpa bidragsbrott som att ta fast skattesmitare. Den svenska välfärdsstaten är mycket generös och hanterar enorma summor. Då går det inte att vara naiv.

 

Vad tycker du? Diskutera på DN Ledares Facebooksida.

Följ DN Ledare på Twitter.

DN Ledare. 7 maj 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.