Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Brinner utan att tända

Få politiker framhåller vikten av tydlighet oftare än Annie Lööf. Och hon är tydlig på många sätt. Det går inte att ta miste på hennes engagemang för hållbarhet, entreprenörskap och landsbygdsfrågor, hennes djupt kända avsky mot rasism och nationalism eller hennes förhoppning att Socialdemokraterna aldrig någonsin mer ska få regeringsmakten. Men Centerpartiet förblir ett otydligt parti för väljarna, som enligt opinionsmätningarna inte delar Lööfs entusiasm.

Just nu pågår partistämman i Karlstad. Det blir en rejäl genomkörning av samtliga politikområden och målet är förstås att samlas kring ett starkt program med några, just det, tydliga profilfrågor inför valrörelsen. För partiet som blivit alliansens beiga röst är utmaningen enorm.

Det händer att utspel från Centerpartiet, särskilt från dess nyliberala falanger, skapar en del uppmärksamhet. Rabaldret kring idéprogrammet i vintras genererade mycket medieutrymme. Det är bra att små partier tänker nytt och eget. I går rapporterade Expressen att partistyrelsen vill att Sverige ska låta flyktingar söka asyl från sina hemländer. Att dra undan mattan för flyktingsmugglare är förstås ett lovvärt syfte. Men det finns inte på den politiska kartan att Moderaterna och migrationsministern över huvud taget skulle överväga att Sverige ensidigt inför en sådan ordning. Tanken är god men utopisk och inte ens Centerpartiet kommer att slåss för den i regeringen.

När det kommer till frågor som partiet driver och faktiskt kan driva inom ramen för alliansprojektet, är problemet att de drunknar. Partiledaren själv är näringsminister – en post med för väljarna väldigt oklara arbetsuppgifter. Vi hör Lööf prata om regelförenklingar. Det låter onekligen behjärtansvärt, men intrycket är ändå att hon får väldigt lite konkret uträttat.

På miljödepartementet regerar Lena Ek. Hon är omvittnat intresserad av miljöfrågor, men har svårt att förklara regeringens prioriteringar. Hon har länge sagt sig brinna för miljömålet ”Giftfri vardag”. Det ska tydligen bli en valfråga. Annie Lööf talade sig själv till rörelse i gårdagens inledningstal. Hon vill ha ett samhälle där inga barn kommer i kontakt med giftiga ämnen. Men man undrar vilka skarpa verktyg som ska plockas fram nu som inte använts tidigare, trots miljöministerns mångåriga engagemang. Verkligheten är ju att nationella ambitioner väger lätt mot EU:s mycket långsamma arbete på området.

Den centerpartistiska IT- och energiministern verkar i det fördolda. Det är svårt att riktigt nå fram till väljare med sådant som nettodebiteringsutredningar. Och jordbruksministern tycks framför allt gilla sakernas tillstånd och värna äganderätten över alla andra samhälleliga intressen.

Kombinationen av ansvarsområden och personer bildar helt enkelt en i väljarnas ögon konturlös politik. Lika blek som de centerpartistiska avtrycken i höstbudgeten. Bibehållen storlek på landsbygdsprogrammet är svårt att sälja in som en seger, även om det faktiskt har krävts mer svenska pengar när EU-andelen minskar. En offentligt administrerad miljöfond kan inte heller sudda ut intrycket att Centern är det parti som får nöja sig med resterna från Anders Borgs bord.

Jämställdheten då? Fördubblad bonus för föräldrar som delar lika på föräldraledigheten och en ny bonus för jämställt uttag av vab-dagar, föreslår partistyrelsen. Det är förstås inte alldeles omöjligt att få igenom, men det är långt från kvinnoförbundets radikalare program och kommer knappast att få Centerpartiet att sticka ut som jämställdhetsivraren i alliansen.

På en punkt är partiet verkligt tydligt, och det gäller dess borgerliga identitet. Den tidigare ambivalensen är borta och C står nu med båda fötterna ordentligt till höger om den politiska mittlinjen. För partimedlemmarna är det en påtaglig förändring, men den numera oomtvistliga blocktillhörigheten räcker inte för att väcka väljarnas intresse. Centerpartiet behöver ta strid med sina alliansvänner – men välja striderna med omsorg.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.