Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

De lata utopisterna

Världen är bättre än vad många tror. Utbildningsnivån är högre, medellivslängden har stigit till 71 år, allt fler barn vaccineras och i många utvecklingsländer har befolkningsökningen börjat plana ut. Skillnaden mellan hur det faktiskt ser ut och hur vi tror att det ser ut är markant. Om detta kunde man läsa i lördagens DN.

Men allt är inte frid och fröjd och den globala utvecklingen rör sig inte i entydigt positiv riktning. Demokratiska framgångar följs av våldsamma bakslag, koldioxidutsläppen fortsätter att öka, miljöförstöring och överexploatering av haven riskerar att göra planeten fattigare, människor dör fortfarande av svält och förorenat vatten. Andra dör i krigshärdar – eller på flykt undan dem.

Här i Europa ökar inkomstklyftorna på många håll och i den ekonomiska krisens spår har många blivit arbetslösa. Behovet av reformer är stort.

Men i det rådande politiska systemet finns absolut ingenting att hämta. Det hävdar den kände och vältalige stand up-komikern Russell Brand som har hyllats av en mångmiljonhövdad skara efter en BBC-intervju i förra veckan. Politikerna har skapat en underklass som nu lämnas åt sitt öde när bankirernas och företagsmogulernas girighet tillåts diktera den politiska dagordningen.

I en lång artikel i magasinet New Statesman – vars senaste nummer haft självaste Brand som gästredaktör – förklarar komikern hur fel det är att en del människor är rika, medan andra inte är det. Beskrivningen är inte särskilt avancerad. Och även liberaler kan hålla med om delar av kritiken. Politiker som intresserar sig mer för att hålla sig väl med penningstinna särintressen än att se till att alla medborgare får tillgång till vård och utbildning förtjänar inte väljarnas förtroende. Och visst är det ett problem när det styrande skiktet i huvudsak hämtas från den ekonomiska överklassen.

Men att använda sin demokratiska rättighet och rösta i val är att ge legitimitet åt detta korrupta system, hävdar Russell Brand. Det är dags för en ny ordning, präglad av ett slags spirituell och radikal socialism. Och förändringen börjar inifrån. Inifrån, när människor likt Brand inser att allomfattande kärlek och omsorg om varandra och planeten borde utgöra grunden för samhället, snarare än konsumism och individualismens förödande egocentrism.

Den brittiske komikern är långtifrån ensam. Runtom i västvärlden sjunger unga och halvunga män – och några kvinnor – i lite olika tonarter den andliga, inre utvecklingens lov i kontrast till det rådande systemet. Med hemsnickrade ekonomiska teorier och mer eller mindre konspirationsteoretiskt influerade världsbilder vänder de i moralisk överlägsenhet den smutsiga realpolitiken ryggen.

Västvärldens demokratier underkänns eftersom de inte genererar egalitära utopier där alla människors hela själsliga potential tillåts blomma ut. Vad de däremot ger av rättssäkerhet, välfärd och skydd för yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter är tydligen irrelevant.

Gemensamt för dessa gaphalsar är att de är alldeles för lata för att orka arbeta för verklig förändring. De ids inte sätta sig in i det politiska arbetet kring enskilda lagar eller internationella överenskommelser och formulera en ordentlig åsikt om vad som skulle behöva göras, än mindre engagera sig partipolitiskt och försöka påverka utvecklingen. Det är mycket enklare och härligare att avfärda alltsammans och i stället proklamera truismen att det vore bättre om allt var perfekt. Att om bara alla tar till sig samma andliga insikt som de själva gjort så kommer den nya samhällsordningen i stort sett skriva sig själv.

Det är ett slags icke-aktivism. Saudiska kvinnor trotsar bilkörningsförbudet, med fara för sitt liv kämpar pakistanska kvinnor och flickor för alla barns rätt till skolgång, världen över riskerar demokratiaktivister friheten när de kritiserar förtryck.

Under tiden ligger Russell Brand och hans gelikar på soffan och drömmer om paradiset.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.