Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Faktakoll ja – propaganda nej

Illustration: Magnus Bard

DN 2/3 2017. Det finns en stor fara för journalistiken när nyhetsreportrar ser sig som aktörer i en konflikt. 

Traditionella medier är under fortsatt attack. Donald Trump har gjort journalistangrepp till en specialgren. I Sverige är det framför allt Sverigedemokraterna som med avsmak talar om "pk-medier", ohederliga vinklingar och mörkanden, men deras tolkningar och föraktfulla ton vinner mark och sprids i sociala medier även från mer traditionella högerröster.

På tisdagen skrev Medievärlden att SVT just nu utreder att starta av en faktagranskningstjänst. Projektledaren Mikael Pettersson beskriver det som att en arbetsgrupp på företaget skulle välja ut olika uppgifter att granska och sedan publicera resultaten på nätet med full transparens av metod och källor.

Det är en intressant idé. Enligt en ny undersökning från Ipsos tror i dag åtta av tio svenskar att falska nyheter påverkar vår syn på fakta. Självklart är det "public service" att avslöja lögner, myter och ohederliga vinklingar som florerar i den politiska debatten – att exponera fejknyheterna, helt enkelt.

Det hänger bara på att SVT verkligen skulle arbeta helt opartiskt och inte för ensidigt sikta in sig på vissa makthavare eller vissa politiska åsikter. På det området har både SVT och Sveriges Radio tappat förtroende under senare tid – kanske kunde en framgångsrik granskningstjänst återvinna det.

Det gäller också att undvika fällan att "faktagranska" vad som i själva verket är åsikter och tolkningar av fakta. Betydligt värre än om det till exempel sprids en felaktig Sverigebild är att det bara skulle finnas en tillåten, officiellt sanktionerad sådan.

Det finns en missuppfattning, med glädje förmedlad av dem som vill medierna illa, att allt bara handlar om vinklingar och presentation. De vanliga nyhetsbolagen ger sin bild, de alternativa sin, och sedan får man välja vilken sanning man tror på. Men det finns naturligtvis många och avgörande skillnader.

Donald Trump må ljuga om New York Times varje dag från måndag till torsdag, det får aldrig innebära att New York Times ägnar fredagen åt att ljuga om Donald Trump.

Visst publicerar traditionella medier ibland felaktigheter, det görs tendentiösa vinklingar och publiceras uppgifter som inte hade klarat en faktagranskning. Skillnaden är att de vanliga medieföretagen följer pressetiska regler. Dessa ger inget heltäckande skydd men har som syfte att värna mot smutskastning och förvrängning. Producenterna av fejkmedier är däremot ute just efter att vilseleda, smäda och ljuga, eller bara att tjäna pengar, vilket tydligt visades i DN:s granskning av "trollindustrin" i Makedonien (16/2).

Traditionella svenska medier har fortfarande högt förtroende bland publiken, inte minst gäller det public service. Men i tider av Trumpattacker och högerkritik finns anledning att se upp så att inte förtroendet urholkas. All kritik mot hårdvinklingar och tendentiös bevakning är inte grundlös, det finns gott om exempel där medierna av olika skäl gått vilse.

"Trump vill göra massmedierna till sin fiende, och då är det lätt att många reportrar sväljer betet och tänker att de ska bekämpa Trump", sa DN-medarbetaren Niklas Orrenius i ett inslag i lördagens "Medierna" i P1. Han varnade för att nyhetsredaktionerna tappar bort sin roll. Den varningen är befogad.

Det finns en stor fara när nyhetsjournalister ser sig som aktörer i en konflikt. Donald Trump må ljuga om New York Times varje dag från måndag till torsdag, det får aldrig innebära att New York Times ägnar fredagen åt att ljuga om Donald Trump. Motmedlet mot "fejknyheter" är inte mer fejk.

Nyhetsmediernas roll är inte att driva politik, den är att informera medborgarna så att de själva kan fatta rationella politiska beslut. Visst ska en reporter avslöja Trumps lögner, men hen ska även avslöja osanningar från Trumps motståndare. Visst kan man som svensk nyhetsförmedlare irriteras när någon sprider en "Sverigebild" man uppfattar som orättvist mörk – det betyder inte att man ska svara med en som är obefogat ljus.

Skönmålning av Sverige är en av många verksamheter som nyhetsjournalister måste överlåta till politiker, resebyråer och debattörer. Annars ger man kritikerna rätt i att medierna är tendentiösa.

"Det är omöjligt att vara objektiv", är en fras som ofta nämns när journalistik debatteras. Och det är sant, men det är sannerligen inte omöjligt eller ens överambitiöst att försöka.

Just nu målas en mörk bild upp av journalistikens framtid. Men domedagsprofetiorna behöver inte slå in. I stället kan detta bli en era då de traditionella medierna återvinner förlorad förtroendemark genom att vara alternativet till propaganda och fejknyheter.

DN Ledare. 2 mars 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.