Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Följ pengarnas väg

Om man jämför framstår korruptionen inte som något stort problem i vårt land. På Transparency Internationals index för 2011 rankas Sverige som fyra. Bara Nya Zeeland, Danmark och Finland bedöms ha mindre korruption inom den offentliga sektorn. Längst ned på listan med 182 länder ligger Nordkorea och Somalia.

Att det är en av världens allra värsta diktaturer och ett av de mest krigsplågade länderna som ligger i botten säger något om korruptionens natur. Där de offentliga institutionerna är ruttna finns den idealiska myllan.

Om människor vet att offentliga tjänstemän förväntar sig och kräver mutor blir inställningen till bestickning mer tillåtande. Tillvaron kan ju i sådana länder bli mycket besvärlig för dem som vägrar att smörja tjänstemännen. Men roten till det onda ligger inte i en slapp moral utan i dysfunktionella institutioner.

Transparency International pekar i år på kopplingen mellan eurokrisen och korruptionen. För det första finns den direkta kopplingen att Grekland fuskat med statistiken och släppts in i euroområdet på falska premisser.

För det andra kan Greklands placering på 80:e plats och Italiens på 69:e plats ses som ett mått på graden av institutionell svaghet. I länder där staten inte ens har ordning nog för att klara att driva in skatt från medborgarna är det inte konstigt att korruptionen grasserar.

Mutorna blir människors sätt att ta sig fram genom byråkratin. Och där staten inte klarar mycket annat blir också korruptionsbekämpningen ineffektiv.

De svenska institutionerna för folkbokföring och skatteuppbörd har flerhundraåriga traditioner. Förtroendet har byggts upp successivt och medborgarnas tillit har i sin tur förstärkt de offentliga institutionerna.

Men vi ska inte förhäva oss. Även vi har våra blinda fläckar. En naiv syn på partierna har alltför länge varit förhärskande. Politikerna själva har velat se sina organisationer som medborgarnas forum för frivilligt ideellt politiskt arbete.

Men partierna har också en annan sida. De konkurrerar om makten över staten. Att ha kontroll över vilka bidrag partierna tar emot handlar därför inte bara om att medborgarna ska kunna lita på att partierna inte i hemlighet får bidrag av mäktiga särintressen. Det handlar också om att värna statens integritet.

Häromdagen gav Moderaterna upp sitt motstånd mot lagstiftning om partifinansieringen. Det är ett viktigt första steg att partierna nu i princip är överens om att den tidigare modellen med en frivillig överenskommelse mellan riksdagspartierna inte räcker.

Men det är med partifinansieringen som med alla andra korruptionsrisker. Frågan är inte bara om man ska ha lagstiftning. Än viktigare är hur den utformas och hur efterlevnaden kontrolleras.

Finland, som enligt Transparency Internationals rankning ligger en plats bättre till än Sverige, antog en lag som reglerar partifinansieringen redan 1969. Ändå drabbades landet för två år sedan av en stor partifinansieringsskandal. Företag hade i hemlighet gett stora summor till såväl partier som enskilda kandidater.

Exemplet visar att problemet inte är ur världen bara för att det stiftas en lag. För det första måste lagstiftningen vara tillräckligt heltäckande för att inte kringgås. I Finland gällde redovisningskraven partiernas riksorganisationer medan närstående organisationer inte omfattades.

För det andra måste efterlevnaden av reglerna kontrolleras såväl av myndigheter som av massmedier och medborgare.

Vi kan vara stolta och glada över att Sverige tillhör världens minst korrupta länder. Men vårt land är lika sårbart som alla andra om vi har ett bristfälligt regelverk eller en naiv föreställning om att ”sådant händer inte här”.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.