Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Ge Europa ny energi

Bryssel på tröskeln till laddad materia.
Bryssel på tröskeln till laddad materia. Foto: Lars Lindqvist

Regeringen får inte låta el-egoism styra politiken när EU ska försöka bygga en europeisk energiunion.

Det svävar en ande över EU-kvarteren i Bryssel. Historien om 1950-talets kol- och stålgemenskap som läkte Västeuropa efter kriget och byggde fred och välstånd har satt ett djupt avtryck.

Man åkallar inte denna sekulära helgd hur som helst, men energikommissionären Maros Sefcovic gjorde just det när han i förra veckan lanserade unionens nya prestigeprojekt.

Sefcovic och hans kolleger vill skapa en europeisk energiunion. Visionen är en gemensam EU-marknad, där splittrade nationella gas- och elnät har länkats ihop.

Där har energisystemen blivit modernare och flexiblare. När vindturbinerna i Spanien snurrar som snabbast tar elen vägen över Pyrenéerna till Frankrike. Fransmännens kärnkraft färdas i motsatt riktning när vinden har mojnat, och lyser upp tyska hem när det är mulet över deras solceller.

I denna vision har hela Europa gjort stora, lönsamma investeringar i infrastruktur som binder samman unionen och gör den mindre sårbar. Fler källor är förnybara. Konkurrensen har hårdnat och konsumentpriserna pressats.

Det är inget dåligt ideal. Idén är inte ny, men Putin har påmint EU:s ledare om behovet. Tillsammans är EU-länderna världens största energiimportör – många är storkunder hos ryska Gazprom.

En handfull medlemsländer är helt beroende av Kremls gas. Ett är Ungern, där energiaffärerna väger tungt i premiär­minister Viktor Orbáns balansgång mellan öst och väst.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som försökt bromsa Bryssel i energifrågorna, säger att hon inte är orolig för att problem ska uppstå för tyska kunder. Den ryska gasen värmde ju under kalla kriget, till och med.

Möjligen har Rysslands krig mot Ukraina till slut ändå väckt tvivel i Berlin.

Ytterligare motiv spelar in: USA:s skiffergasrevolution har gett landet ett industriellt försprång. EU behöver överbrygga gasgapet för att klara konkurrensen.

Unionens nya klimatpolitik är en annan faktor; energipolitiken bestämmer förstås villkoren. På vägen mot minskade koldioxidutsläpp och energibesparingar skulle det definitivt hjälpa med gemensamma europeiska reformer.

En energiunion skulle alltså kunna främja EU:s säkerhetspolitik, stärka konkurrenskraften och ge ökade möjligheter att föra en effektiv klimatpolitik.

Att argumenten är goda betyder inte att det inte finns hinder. Prisfluktuationer på el och bränsle är en sådan sak som orsakar stora protester utanför parlamenten. Regeringar kan falla. Många föredrar fortfarande att kontrollera energibolagen och de nationella marknaderna själva.

Vilket motiv som ska ges störst vikt – klimat, konkurrenskraft eller energioberoende – avgör helt innehållet i reformerna. Att nå kompromisser kommer att ta tid. Ännu längre kommer det att dröja innan planerna förverkligas.

En gemensam europeisk energimarknad har vinnare och förlorare på kort sikt, även om de sammanvägda fördelarna skulle bli stora. Social­demokraterna har länge sett svenska nack­delar. El-egoism har fått partiet att ställa sig skeptiskt till ökad EU-konkurrens.

På torsdag möts energiministrarna i Bryssel för att börja bearbeta EU-kommissionens förslag. Vägen dit blir ett prov inte minst på den svenska regeringens förmåga att föra en trovärdig Europapolitik. Energiunionen är en vision att sträva efter.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.