Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Helt uppåt väggarna

Systemet med personliga assistenter har varit århundradets frihetsreform för funktionshind­rade. Nu har det blivit en gökunge som slukar en allt större andel av kakan. 22 miljarder är budgeterat för 2013. Det motsvarar närmare tre procent av statens utgifter. Eller nästan dubbelt så mycket som hela kulturbudgeten.

Fusket är utbrett och, som DN kunde rapportera i går, välorganiserat. Människohandel ingår som en del av denna emellanåt tungt kriminellt belastade verksamhet.

För att värna rätten till assistans för dem som verkligen behöver den måste kontrollen skärpas rejält i flera led. Åtskilliga förändringar är på gång. I februari i år överlämnade utredningen om assistansersättningen sitt betänkande ”Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättningen” till regeringen. Flera av utredarens förslag har förverkligats i den senaste budgetpropositionen. Men ännu råder en ordning där skrupellösa bedragare kan skära guld med täljkniv.

Sedan 2002 har antalet personer som beviljas personlig assistans ökat från 11.600 till 16.000. Antalet timmar per vecka och person har ökat från 92 till 116 i snitt. Schablonersättningen ligger på 278 kronor i timmen. Det betyder att den genomsnittliga brukaren får en ersättning på mer än 32.000 kronor. I veckan! När så mycket pengar ligger i ena vågskålen måste noggrannhet och kontroll ligga i den andra. Men så ser det inte ut.

Försäkringskassan ska göra en omprövning vartannat år. Men det händer att det kan gå 10, ja till och med 15 år innan någon ny bedömning görs. Kassan säger sig prioritera nyanmälningar. Och det kan i och för sig låta som en rimlig linje.

Samtidigt ter det sig fullständigt huvudlöst att kassan inte kan ”kosta på sig” ett par handläggardagar eller en arbetsvecka, vilket är ungefär vad en ordentlig ny bedömning tar, och i stället lassar ut miljon efter miljon utan att säkerställa att pengarna verkligen går till rätt person. Att leta efter fusk vid sjukpenning, förtidspension och vård av sjukt barn är viktigt ur legitimitetssynpunkt. Men sett ur ett ekonomiskt perspektiv är det växelpengar jämfört med assistansersättningen. Om det är fler anställda eller en bättre prioritering inom kassan som behövs får vara osagt. Klart är däremot att det som nu sker är ett oacceptabelt miljardslarv med skattebetalarnas pengar.

Vid en nyanmälan gör kassan ett hembesök. Vid omprövning kan brukaren däremot vägra såväl läkarundersökning som att släppa kassan över tröskeln. Det utgör inget skäl för Försäkringskassan att dra in eller minska utbetalningarna. Tvärtom finns exempel på brukare som just vägrat låta sig läkarundersökas, trots att man begärt utökad assistans, och som ändå fått sin ersättning fördubblad (DN 20/7).

Att så många fler får hjälp i dag kan delvis förklaras av att brukarna blivit äldre. Rätten till personlig assistans följer med in i pensionsåldern. Gruppen 65 år och äldre har sedan 2002 ökat med 1.700 personer. Svårare att förstå är ökningen i gruppen 0–19 år som vuxit med 1 .000 personer. Trafiksäkerheten blir bättre och bättre. Att sjukvården skulle rädda så många fler unga människoliv torde heller inte kunna tjäna som förklaring. Kanske är det rent av här en del av det fusk som beräknas uppgå till 7 procent gömmer sig.

Regeringens utredare har visat att det också fuskas med att ge barn och vuxna den hjälp de har rätt till. Det finns fall där familjemedlemmar är beroende av inkomsten och där funktionshindrade hålls hemma från skola, daglig verksamhet eller rehabilitering eftersom det skulle minska ersättningen. Det är förstås alldeles förfärligt och här behövs en bättre tillsyn, vilket också föreslås i budgetpropositionen.

Rätten till personlig integritet och en privat sfär är viktig. Men det är också rätten att få sina grundläggande mänskliga behov tillfredsställda. Inte minst om man inte förmår hävda dem själv.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.