Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Inga snurrigheter

Välskötta företag med bra produkter eller tjänster går med vinst. Den ska räcka till investeringar och avkastning till dem som satsat kapital. En del ska också betalas i skatt, eftersom både företag och medborgare behöver ett samhälle som fungerar.

Men även ett rimligt skattesystem har brister som kan utnyttjas på ett sätt som varken är rättfärdigt eller bra för konkurrensen på marknaden. Torsdagens regeringsförslag mot översmart skatteplanering med ränteavdrag är nödvändigt, trots vissa betänkligheter.

Inte minst DN:s avslöjanden i höstas om vanvård på flera av Caremas äldreboenden satte strålkastaren på riskkapitalbolagens skatteplanering. Carema ägs av bland annat Triton, som är svenskt men baserat på Jersey. Kanalöns affärsidé är minimal skatt. Sverige har i stället generösa ränteavdrag, historiskt betingat av kapitalintensiva industrier vars hälsa svänger med konjunkturen.

Ur detta uppstår räntesnurran. Ägaren i skatteparadiset lånar ut pengar till dotterbolaget i Sverige till skyhög ränta. Dotterns vinst kvittas mot ränteavdraget, medan räntan hamnar i skatteparadiset som vinst. Upplägget är stötande, hur lagligt det än är, och särskilt när det gäller välfärdssektorn som finansieras med offentliga medel.

Redan 2009 försökte regeringen stoppa räntesnurrorna. Både riskkapitalbolag och andra hittade vägar runt lagen. Bedömningen är att skattebortfallet fortfarande är drygt 6 miljarder kronor.

Finansminister Anders Borg vill därför täta hålet. I dag är räntebetalningarna avdragsgilla om mottagaren finns i ett land med minst 10 procent i bolagsskatt (den svenska är 26,3). Enligt förslaget får Skatteverket underkänna avdraget om enda syftet är att slippa skatt. Dessutom ska 10-procentsregeln bara gälla EES-området, EU plus till exempel Norge, men aldrig Caymanöarna.

Avsikten är inte att öka skatteuttaget på företagen. Utrymme skapas för att åter ta ned bolagsskatten med ett par procentenheter. Den brittiska regeringen tänker sänka till 22 procent, och Sverige bör av konkurrensskäl inte ligga för långt över.

Borg pekar på att räntesnurrorna har ökat fart under hela 2000-talet. Utvecklingen torde fortsätta om inga åtgärder vidtas. Det vore principiellt bättre att låta Företagsskattekommittén ta ett helhetsgrepp, men den ska inte vara färdig förrän den 1 november 2013.

I allmänhetens ögon är det oacceptabelt att fortsätta låta riskkapitalbolagen mjölka skattepengar. Därför vore det också politiskt enfaldigt att inte agera.

Svenskt Näringsliv invänder att förslaget inte är rättssäkert, eftersom det är Skatteverket som ska bedöma vad som är affärsmässigt motiverat och vad som är skatteplanering. Resonemanget förtjänar att tas på allvar, och regeringen måste se till att faran minimeras.

För övrigt gäller det att hålla isär frågorna. Det finns bra och dåliga utförare i både offentlig och privat sektor. Caremaskandalen är inget skäl att döma ut vare sig valfrihet eller vinst i välfärden.

Att storföretag kvittar förlustavdrag från dåliga år mot vinster i bättre tider är heller inget att uppröras över. Och det är inget fel på riskkapitalbolag i sig. De har ofta genomdrivit effektiviseringar i uppköpta företag, och det måste vara tänkbart även inom skola och omsorg. Svulsten uppstår när bolagen inte är intresserade av verksamheten utan bara av skattetrick.

Moraliserandet ska inte överdrivas, när lagen ser ut som den gör. Men bolagen måste också besinna sig. EQT har insett att skatteparadisen är ett imageproblem, och det borde fler göra. När vissa aktörer i välfärdssektorn beter sig som svin smetar det av sig på alla företag som gör ett seriöst hästjobb.

Äldreminister Maria Larssons initiativ för att stärka översynen av äldreomsorgen är också viktiga. Medicinen som löser alla problem för evigt finns säkert inte. Men avgörande för kvaliteten är inte privat eller offentlig regi, utan att kvalitetsarbetet ständigt pågår.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.