I svinekriget, som danska medier kallar konflikten, råder undantagstillstånd. Alla svenska partier visar enad front mot de danska grisböndernas knorrkupering, ett ingrepp som när det sker på rutin strider mot EU:s regler.
Allvaret i fläskfrågan inskärptes i veckan av en rapport om användningen – rättare sagt överanvändningen – av antibiotika i EU-ländernas jordbruk. I måndags berättade DN att fyra danskar dött av de resistenta bakterier som sprids i spåren av köttböndernas slentrianmedicinering. Antibiotikaresistens är ett brådskande och gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Köttproduktionen är en av bovarna.
Om detta är EU-kandidaterna överens. Men exakt hur det ska stoppas förblir, sorgligt nog, en av EU-politikens gåtor. Folkpartiets parlamentariker Marit Paulsen beklagade nyligen att hon trots envetet arbete gått bet i knorrfrågan.
Bäst då att rösta med grilltången och låta den danskflaggade kotletten ligga kvar i kyldisken.
I övrigt är EU-valets debatt om matproduktion och miljö både uppfriskande och brännande. Väljarnas högst rankade frågor är konfliktfylld mark. Viktiga beslut står på parlamentets dagordning. Här finns tydliga skiljelinjer, och därtill slipade EU-kandidater.
Två sådana är miljöpartisten Isabella Lövin och moderaten Christofer Fjellner, etta respektive tvåa på sina partiers listor. Båda två sitter redan i parlamentet. Lövin drog ett stort lass när EU:s fiskeripolitik reformerades i fjol.
Den debatt som Lövin och Fjellner utkämpade under tisdagens ”Vetandets värld” i P1 beskrivs bäst som låst. De gentekniskt framtagna grödorna, som används frekvent på de flesta kontinenter men är ihjälreglerade inom EU, splittrar.
P1:s enkät visar att S, MP, Fi och V motsätter sig tekniken. C och KD vill inga förändringar ha, medan SD, FP och M vill öppna för mer.
S-kandidaten Marita Ulvskog säger till radion att hon rentav vill strypa EU:s medel till genforskningen. Ett nedslående besked till dem som tror att vetenskapen kan bidra till att lösa samhällets utmaningar. Ulvskog vill även låta medlemsländerna stoppa grödorna med hänvisning till hälsoskäl. Trots att EU har pungat ut med miljardbelopp på riskforskning och kunnat slå fast att inga hälsorisker finns.
I tisdagens debatt i P1 skruvade Isabella Lövin på sig när det visade sig att sändningen också gästades av växtfysiologiprofessorn Stefan Jansson. Vi är inte intresserade av detaljerna, fräste hon efter att Jansson berättat om kunskapsläget kring gentekniken.
Ändå återkommer Lövin och hennes kolleger gång på gång till detaljerna i de enstaka rapporter som sticker ut. Den större bilden, att rätt typ av genförändrade grödor kan skona miljön och gynna bönderna, vinner mark till och med hos Naturskyddsföreningen. I Miljöpartiet ligger motståndet än så länge stenhårt fast.
Moderaten Christofer Fjellner hade betydligt lättare att försvara den linje som innebär att höga krav och hårda expertgranskningar ska styra vilka grödor som får odlas.
Fjellners hållning när det gäller EU:s klimatmål, som han och Lövin debatterade i tisdagens Aktuellt, framstår även den som rätlinjig vid en första anblick. Moderaterna motsätter sig tillsammans med Kristdemokraterna att EU ska införa fler bindande mål vid sidan av det som satts för medlemsländernas utsläpp. Det sabbar mer än sporrar att sätta upp mål för andelen förnybar energi, sägs det.
Det är en god poäng att klimatpolitikens ramar bör vara så enkla som möjligt. Men Moderaternas orörlighet väcker också frågor. Varför kan inte EU binda medlemsländerna att exempelvis energieffektivisera, enligt en rimlig formel? Vilka verktyg föreställer sig Moderaterna i stället?
De andra svenska partierna vill göra ingrepp i EU:s utsläppshandel för att hålla priserna på koldioxid uppe. Också det motsätter sig Moderaterna. Tanken var att ha ett genomskinligt och långsiktigt system, säger Fjellner. Jo, men modellen bygger på att förorenaren betalar. Den principen undermineras när priset på företagens koldioxidutsläpp störtdyker. Ska EU inte göra något åt det?
Moderaternas svar har knorr, men argumenten lämnar också stora hål.