Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Klarspråk om drönarkriget

Under president Barack Obama har USA:s användning av så kallade drönare nått ständigt högre höjder. De obemannade fjärrstyrda flygplanen är dödligt effektiva i jakten på al-Qaidas terrorister. Farkosterna har satts in i krigszonerna i Irak och Afghanistan, men också i andra länder som Pakistan, Jemen och Somalia.

Fördelarna för USA är uppenbara. Men drönarna väcker också folkrättsliga, andra juridiska och etiska frågor.

Drönarna finns i olika storlekar och kan utrustas med videokameror för spaning, avlyssningsutrustning eller vapen. Besättningen blir inte trött eller uttråkad och behöver inget utrymme. Risken för operatörerna på någon militärbas på det amerikanska fastlandet är obefintlig. Planen är billigare än konventionellt stridsflyg, och utbildningen av personal kostar en bråkdel av vanliga piloters.

Skeptiker invänder att avståndet mellan operatörer och måltavlor kan leda till en ”Playstation-mentalitet”. Krigets fasor blir kanske inte lika uppenbara när dödandet utförs med musklick på andra sidan jordklotet. Andra varnar för att politiska ledares tröskel för att gå i krig blir lägre om kostnaderna blir mindre tydliga.

I USA har attacken som för drygt en vecka sedan dödade den amerikanske medborgaren Anwar Awlaki i Jemen utlöst en omfattande debatt. Men varken president Obama eller några tjänstemän inom administrationen har deltagit i diskussionen. Den militära drönarverksamheten i Afghanistan får man tala om, men allt som har med CIA:s aktiviteter i Pakistan – eller Jemen – är hemligstämplat.

Anwar Awlaki var en djupt motbjudande person. Han anses ha varit al-Qaidas ledare på Arabiska halvön och inblandad i ett par försök att spränga civila flygplan i luften. Med predikningarna på sin nätsajt har han inspirerat våldsverkare som den man som sköt ihjäl tolv personer på en armébas i Texas 2009.

Bevisen mot honom är dock hemliga underrättelseuppgifter. Och den juridiska promemoria där Obamas experter analyserar lagligheten i att döda Awlaki är inte offentlig.

New York Times kunde på söndagen ändå redovisa argumenten i pm-et. För det första menar juristerna att Awlaki omfattas av den lag som tillkom efter terrordåden den 11 september 2001 och som öppnade vägen för militärt våld mot al-Qaida. I spåren av Vietnamkriget och Watergateskandalen förbjöds visserligen amerikanska presidenter att beställa mord, men den regeln anses gälla utländska politiska ledare och inte personer som anslutit sig till en mot USA fientlig styrka.

Teoretiskt ska alla, och särskilt amerikaner, ha rätt till en rättegång. Kritikerna hävdar därför att Awlakis död är en summarisk avrättning. Obamas jurister anser dock att en terrorist inte är någon vanlig brottsling, och att det för övrigt inte var möjligt att gripa Awlaki.

Samtidigt skulle USA sannolikt inte välkomna att Kina, Ryssland eller Iran bussade fjärrstyrda plan på sina motståndare. Men amerikanerna har redan förlorat sitt monopol på drönarmarknaden. För inte så länge sedan greps också en man i Boston för att ha planerat att skicka en fjärrstyrd flygande bomb mot Pentagon.

Krigets lagar i Genèvekonventionerna från 1949 påbjuder bland annat proportionalitet och att man skiljer på militära och civila mål. Många har brutit mot dem, men de har ändå haft en återhållande effekt. Det går dock knappast att hävda att drönarna i sig strider mot konventionerna, lika lite som kryssningsmissiler. Den som avfyrar ett vapen bär ansvaret, oavsett hur långt från detonationen han befinner sig.

Att lagföra terrorister i otillgängliga länder är självklart inte alltid genomförbart. Hemlighetsmakeriet runt drönarattackerna är dock besvärande för Obama och USA. Att det inte ens går att försvara dödandet av Awlaki offentligt är bisarrt. Om den juridiska promemorians motiveringar är tillräckligt starka borde det inte finnas något hinder för att offentliggöra dem. Även ett drönarkrig behöver en trovärdig rättslig granskning.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.