Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Kreml styr inte Sverige

Foto: Magnus Bard

Vladimir Putins och Rysslands ”otrygghet” är inget som Sverige måste ta hänsyn till när vi tar ställning till Natomedlemskap.

På tisdagens DN Debatt pläderar två forskare vid Utrikespolitiska institutet och Försvarshögskolan, professor Linus Hagström och lektor Tom Lundborg, mot ett svenskt Natomedlemskap.

Det är en märklig text. De två tycks helt ha accepterat Vladimir Putins perspektiv. De målar upp en bild av Nato och EU som två ormar i paradiset som gör allt för att locka till sig länder som på något sätt egentligen är Rysslands egendom.

Hagström och Lundborg skriver om ”den Nato-utvidgning som allt djupare har trängt in i det Ryssland ser som sin intressesfär”. Och vidare: ”När väst plötsligt börjar trampa i Rysslands bakgård ... bör det inte komma som någon överraskning att landet svarar aggressivt...”

Och längre ner i texten: ”Under de senaste två decennierna har Nato och EU dessutom strött salt i såren genom att successivt utvidga österut och erbjuda forna Sovjetrepubliker partnerskapsavtal.”

Putins världsbild, som sagt. Ändå nämns inte den ryske presidenten 
i artikeln, utom i ett citat av Folkpartiledaren Jan Björklund. Inget sägs om den despotiska gir som gjorts i Kreml,
 i synnerhet efter de begynnande folkliga protesterna efter valet 2011. Och inget sägs om det som borde vara det mest självklara, nämligen att länder som Ukraina, Georgien, Moldavien och de andra i EU:s östliga partnerskap har all rätt att själva fatta beslut om sin politik, såväl in- som utrikes.

De två forskarna har rätt i en sak: Visst kan man förstå att Putin och Ryssland reagerar negativt när länder som Ukraina och Georgien tar steg i riktning EU och Nato. Det kan mycket väl hos en del ryssar väcka en känsla av förlorad kontroll, av att ett gammalt imperium har glidit dem ur händerna.

Men varför ska omvärlden ta hänsyn till det? Med vilken rätt kräver Putin denna kontroll över sina grannar? Det finns ingen som helst folkrättslig eller moralisk grund för sådana krav.

Och är det ens säkert att de ryska
klagoskriken motsvarar faktiska känslor? Det kan finnas skäl att ta den påstådda kränktheten med en nypa salt. På bloggen The American interest skriver kremlologen och utrikeskommentatorn Lilia Shevtsova om det hon kallar Moskvas ”Weimarsyndrom”:

Ryssland påminner oavbrutet världen om första världskrigets efterspel, då Tyskland ”förödmjukades” av segrarna vilket ska ha bidragit till världskrig två. Det är en medveten taktik som gör västvärlden mer benägen att ta hänsyn till Putins krav. Men Kreml kommer aldrig att nöja sig; om väst låter Ryssland diktera villkoren 
i Ukraina kommer landet bara att spela ut Weimarkortet igen nästa gång.

Och Kremls försvarare i väst kommer åter att varna för riskerna med att ”provocera” med diverse obetänksamma EU-utvidgningar.

De två forskarna för också ett ”tänk om-resonemang” av diskutabel relevans: ”På samma sätt kan vi förvänta oss att USA skulle agera om Kina plötsligt försökte skapa militära allianser med Kanada eller Mexiko.”

Inte många tror väl att USA i dag skulle bedriva väpnad aggression mot Kanada – men om det skulle ske finns förstås skäl att vara precis lika kritisk som i dag mot Ryssland.

På måndagen höll utrikesminister
 Margot Wallström ett ”linjetal” på 
Utrikespolitiska institutet. Där hördes inga ord om ”Rysslands bakgård” eller ”salt i såren”. Tvärtom stod Wallström fast vid den hårda linjen mot Moskva. Hon betonade att de internationella folkrättsliga reglerna gäller även Ryssland och försäkrade att Sverige fortsätter att delta i arbetet med att ”försvåra, fördyra och fördöma” den ryska aggressionen.

Som väntat öppnade hon inte dörren för Natomedlemskap, men hon lyfte fram vikten av att EU håller ihop kring sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina.

Hon slog fast att annekteringen av Krim är olaglig och varnade för ”Putins propagandamaskin”. Det var välgörande klarspråk.

Det allra sämsta argumentet mot ett svenskt Natomedlemskap är att förebygga den ryska ”identitetskris” som de två forskarna nämner. Vi har heller inget ansvar för att bota Putins fantomsmärtor efter det sovjetiska imperium som byggt på våld och stål förtryckte halva Europa.

Vladimir Putin styr Ryssland, det är ett faktum. Lika obestridligt är det att han inte ska ha något att säga till om vad gäller de val som görs av länder som Sverige och Ukraina.

Läs mer. Alla ledare 10 juni

• Signerat. Hanne Kjöller: Politikerna har sålt ut makten över sjukförsäkringen. Allt färre yrkesarbetande får ut 80 procent av lönen från sjukförsäkringen vid sjukdom. De flesta får i stället ut 90 procent genom sina kollektivavtal. För högavlönade blir beloppen orimliga, skriver Hanne Kjöller.

• Signerat. Erik Helmerson: Trendkänsliga bibliotekschefer tycker att tystnad är suspekt. Vilket mandat har bibliotekscheferna att fnysa åt dem som anser att ett bibliotek ska vara en plats av ro?, skriver Erik Helmerson.

Läs mer. Debattinlägg om Natomedlemskap

• ”Natomedlemskap gör Sverige mindre säkert”. Ett svenskt Natomedlemskap riskerar att leda 
till ytterligare aggression från Ryssland, skrev två forskare vid Försvarshögskolan på DN Debatt 9 juni.

• ”Sverige måste göra sig redo för medlemskap”.  Sverige måste göra sig redo för att kunna ansöka om ett medlemskap under nästa mandatperiod och för detta behövs en konkret färdplan, skrev Moderaterna i en replik.

• ”Sverige behöver reagera på utvecklingen”. Låt oss förutsättningslöst utreda för och nackdelar med ett svenskt medlemskap likt Finland nu gör, skrev fyra centerpartister i en replik.

• ”Ett fritt folks fria val är inte ett legitimt hot”. Det mest logiska är att ett fritt folk gör ett fritt säkerhetspolitiskt val – oavsett om Putin känner sig kränkt eller ej, skrev Carl Albinsson i en replik.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.