Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Lämna minst hälften kvar

Other: Magnus Bard

DN 21/3 2017. Fler "får vara med och bidra", heter det när den rödgröna regeringen återigen höjer skatten på arbete. Det är inte så lite fräckt.

Möt Karin, socialsekreterare och uppskattad medarbetare i Mellanköpings kommun. Karin har en socionomexamen och kommer därför aldrig – enligt fackförbundet Sacos senaste livslönestatistik – att tjäna in sin utbildning i reda pengar. Månadslönen har långsamt tickat upp till det blygsamma genomsnitt som ligger runt 30 000 kronor.

Nu överväger dock Karin ett nytt steg i karriären. Kommunen har utlyst en tjänst som enhetschef inom äldreomsorgen. Det är ett krävande arbete med tungt ansvar för personal och budget, men i gengäld kan hon vänta sig en löneförhöjning med nästan 10 000 kronor. Det lockar. Hon funderar på om hon på några års sikt skulle kunna avancera till avdelningschef.

I så fall krävs kanske någon form av vidareutbildning. Säkert kräver också ansvaret ett påtagligt pris. Men som avdelningschef i Mellanköpings äldreomsorg skulle Karin, några år innan det är dags för pension, kunna tjäna en bit över 50 000 kronor i månaden.

Om henne och den "lilla elit" som ligger i farozonen för statlig inkomstskatt skrev Vänsterledaren Jonas Sjöstedt och hans ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson på måndagens SvD Debatt. Vänsterpartiet har förhandlat fram en breddning av skatten. Fler kommer att betala mer nästa år. En sådan som Karin kommer att få ut mindre om hon får jobbet som enhetschef. "Det är en vänsterreform som bidrar till ett jämlikare samhälle", skrev Sjöstedt och Andersson.

Världens högsta marginalskatter kan ändå inte vara höjden av rättvisa. Många lärare, specialistsjuksköterskor och psykologer tjänar efter en tid i yrket mer än 38 000 kronor i månaden och hämnar därmed över skiktgränsen för statlig inkomstskatt.

Den som avancerar ett steg i organisationen tvingas dessutom se sitt jobbskatteavdrag indraget. Värnskatten aktiveras vid strax över 50 000 kronor i månaden. Stora yrkesgrupper sorteras in i detta "elitskikt".

Det är fräckt. Skatt är inget frivilligt system utan ett tvångsinstrument som måste upplevas som legitimt. 

För tankesmedjan Timbros räkning visade två nationalekonomer nyligen att den högsta totala skattesatsen i Sverige är 75 procent. Då har man lagt ihop kommunalskatt, de två statliga inkomstskatterna och arbetsgivaravgifterna. När även moms och punktskatter betalats blir det alltså kvar 25 kronor av den sist intjänade hundralappen.

Inte i något annat land beskattas arbete på samma hårda sätt.

Fler "får vara med och bidra", heter det när den rödgröna regeringen utökar pålagorna. Det är fräckt. Skatt är inget frivilligt system utan ett tvångsinstrument som måste upplevas som legitimt. "Hälften kvar", löd mottot när det svenska skattesystemet reformerades på 1990-talet. Nu tycks idealet alldeles bortglömt.

Då ska det också betänkas att avkastningen på utbildning faktiskt har minskat de senaste decennierna. Människor blir inte rika på vanligt arbete i Sverige. Den ekonomiska ojämlikheten har visserligen ökat, men det beror snarare på börsens utveckling och kapitalinkomsterna.

Att höja skatten på arbete för att läka klyftorna i samhället är därför som att behandla migrän med penicillin. Det lindrar föga. På lång sikt är det dessutom skadligt. Drakoniska marginalskatter i högst normala inkomstskikt kommer att rasera möjligheterna för människor att få tillbaka tid och pengar som satsats på utbildning.

Men intäkten behövs för välfärden, invänder vänsterpartisterna på SvD Debatt. Fast det är faktiskt tveksamt om det genereras några pengar till statskassan när regeringen slår nya skatterekord. Det som beskattas, det blir det ofta mindre av. Höga marginalskatter är en avgift på vidareutbildning och strävsamhet. De avskräcker från att ta ett extra arbetspass eller söka ett mer krävande jobb.

Ekonomiprofessorn Lennart Flood har räknat med att de skattehöjningar som regeringen drev igenom förra året inte ger några ökade intäkter alls. Folk arbetar mindre. En vänsterpartist kanske protesterar: Ingen har väl dött av att några husläkare tar en extra golfrunda i stället för att jobba? Nja, säg inte det.

Även inom vården och välfärden kan det bli problem när drivkrafterna till arbete mattas av. Vilken socionom vill tillbringa sina sista år i arbetslivet i att den otacksamma rollen som äldreomsorgschef när Magdalena Andersson tar mer och mer av den lilla löneförhöjningen? Vilken lärare vill bli rektor?

Skatterna är en fråga om såväl rättvisa som ekonomiska realiteter. De rödgröna är vårdslösa i bägge avseenden.

DN Ledare. 21 mars 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.