Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Låt bankerna betala risken

De svenska bankernas upplåning i dollar skapar merkostnader för skattebetalarna. Den notan bör finanssektorn stå för.

En gång i tiden jobbade Anders Borg på SEB. Det har dock inte hindrat honom från att som finansminister gå i bräschen för kritiken mot bankerna. I svallvågorna efter finanskrisen har Borg angripit bonusar, risktagande och bolånekostnader.

Ofta har utspelen haft något populistiskt över sig. Men ibland har finansministern också rätt, som när han i gårdagens DN-intervju pekade på de svenska bankernas finansiering i utländsk valuta. ”Den är hög, den avviker från andra länders och den utgör ett väldigt tydligt riskmoment”, sade Anders Borg.

I grunden handlar det om att bankerna sedan slutet av 1990-talet gjort sig mycket mer beroende av lån i utländska pengar, främst dollar. Enligt Riksbanken handlar det om en ökning från motsvarande 200 miljarder kronor år 1998 till 1 500 miljarder år 2011.

Förklaringen till att utlandslånen gått upp så kraftigt är bankernas snabba internationella expansion, som finansierats på de globala marknaderna.

Är det farligt att låna dollar? Lars Nyberg, tidigare vice riksbankschef, ställde den frågan i ett tal 2011, och gav själv svaret: ja, det kan vara förenat med stora risker.

Hösten 2008, när investmentbanken Lehman Bro­thers kraschade, inträffade en sådan situation. De svenska bankerna hade fram till dess levt i tron att det alltid fanns dollar att låna, men det stämde inte. Kreditmarknaderna torkade plötsligt ut och i stället fick centralbanker världen över gå in med nödfinansiering.

För bankerna var detta likviditetsstöd kritiskt. De hade för egen del lånat ut dollar till kunder, exempelvis stora exportföretag. När krisen slog till fick dessa bolag problem med återbetalning av lånen, samtidigt som bankerna själva var tvungna att betala igen sina kortfristiga dollarlån till framför allt penningmarknadsfonder i USA.

Om inte centralbankerna hade ställt upp den gången skulle bankerna ha hamnat i en akut kris.

Vår egen riksbank har inga problem att vid behov förse bankerna med kronor, eftersom man kontrollerar den svenska valutan. Problemet uppstår när det krävs stöd i utländsk valuta. Då måste man ta medel ur valutareserven eller be Riksgälden att låna exempelvis dollar på marknaden.

Att bygga upp en valutareserv för att säkra bankernas utlandsfinansiering är förenat med kostnader för skattebetalarna – Riksbanken beräknar att bara den senaste beslutade förstärkningen av valutareserven går lös på 200 miljoner kronor.

Hittills har bankerna inte behövt betala någon premie för detta slags försäkring, vilket sannolikt gjort dem mer riskbenägna och ökat dollarberoendet i onödan.

Det är rimligt att bankerna bär hela kostnaden för sin upplåning i dollar, inklusive Riksbankens merkostnader. Om de påförs en sådan avgift kommer de sannolikt att minska sina dollarlån.

När detta sker kan också Riksbanken minska sin valutareserv i stället för att som nu, olyckligt nog, öka den med 100 miljarder kronor utan någon politisk debatt.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.