Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Löften utan täckning

Det är ingen slump att det gamla kravet på sex timmars arbetsdag poppat upp som en het fråga inom Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Båda partierna har ny ledning. Och båda trevar sig framåt mot något nytt som de ännu inte riktigt vet vad det är.

När språkröret Gustav Fridolin i mitten av december i en tv-intervju förklarade att han ville överge partiets krav på en generell arbetstidsförkortning fick han genast mothugg. Fyra miljöpartistiska riksdagsledamöter svarade i en artikel på DN Debatt (17/12) att arbetstidsfrågan utgör en del av partiets grundval och att det inte är ett språkrörs uppgift att föra ut ”privata åsikter”.

Jonas Sjöstedts uttalanden i arbetstidsfrågan har varit mycket försiktigare än Gustav Fridolins. Han har inte ifrågasatt målet sex timmars arbetsdag utan bara velat lägga tyngdpunkten på det första mindre steget att veckoarbetstiden under den kommande mandatperioden ska minskas till 37 timmar. Men kongressen i Uppsala lät sig inte nöja med det. Den antog en motion som krävde att visionen ska omvandlas till konkreta politiska förslag.

Skillnaden mellan Sjöstedts linje och kongressens är på papperet liten. En första minskning till 37 timmar går i den riktning som partiet kräver. När väl det tagits kan fler följa.

Att kongressombud är otåliga och partiledningar försöker få så öppna skrivningar som möjligt är inget unikt för Vänsterpartiet. Så ser det ut i alla partier – i synnerhet i dem som har makt eller gör vad de kan för att få det.

Miljöpartiet har under de senaste tio åren utvecklats från att vara en proteströrelse med starkt civilisationskritiska drag till att bli ett parti med inriktning på konkreta resultat. Siktet är tydligt inställt på regeringsmakten och i opposition använder de gröna systematiskt parlamentariska kompromisser som ett medel för att nå sina mål.

Som ett led i förändringen övergav Miljöpartiet sitt krav att Sverige ska lämna EU. Det är också i det ljuset Fridolins utspel i arbetstidsfrågan ska ses: För det nya Miljöparitet duger det inte att använda förslag som plakat att vifta med. Om partiet inte självt tror att det är genomförbart så ska det heller inte driva kravet på arbetstidsförkortning. Det är den underliggande logiken.

Jonas Sjöstedt uttalar sig ibland så att man får intrycket att han vill gå i samma riktning som Miljöpartiet. Han betonar att förslag ska vara genomförbara och att partiet måste bli ekonomiskt trovärdigt.

Men han har under sin kampanj för att bli partiordförande samtidigt låtit som en mycket traditionell vänsterpartist. Hur går det ihop? Är han innerst inne en förnyare som inser att form och innehåll hänger ihop, men som retoriskt gått åt vänster för att bli valbar? Eller tror han själv att den gamla politiken skulle kunna förverkligas om partiet bara blev bättre på att förklara den för väljarna?

Arbetstidsfrågan rymmer en hård kärna av fakta som ingen kommer runt. Många människor skulle gärna arbeta mindre med oförändrad lön. Frågan är bara var pengarna ska komma ifrån.

Ett parti som säger att arbetsgivarna kan betala eller att staten ska skjuta till de pengar som behövs är inte seriöst. Och så fort man erkänner att en arbetstidsförkortning från 40 till 30 timmar i veckan kräver en lönesänkning med 25 procent eller en produktivitetsökning med 33 procent upphör det trevliga erbjudandet om mer ledighet att vara lockande.

Det handlar om mycket pengar. Många skräms också av att en formellt kortare arbetstid skulle innebära upptrissat tempo och hårdare klimat på arbetsplatserna.

Det finns människor som värderar ledighet högre än lön. Sannolikt går det att hitta arbetsplatser där en förkortad veckoarbetstid skulle kunna få verksamheten att fungera bättre. Men därifrån till att staten via lagstiftning skulle påtvinga alla samma ordning är steget långt.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.