Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Löfvens energikommission lämnar luckor

Other: Robert Henriksson

DN 10/1 2017. Energiminister Ibrahim Baylan (S) och Stefan Löfven har talat om energipolitik i det långa perspektivet. Med Energikommissionens förslag går svenska elkonsumenter fortfarande en oviss framtid till mötes.

”En historisk dag”, kallade statsminister Stefan Löfven det när beskedet kom i somras att fem partier nått enighet i energipolitiken. Hotet om en ihjälbeskattning av svensk kärnkraft kunde blåsas av. Vattenkraften – också den styvmoderligt taxerad – såg plötsligt en något ljusare framtid. Samtidigt sattes ett nytt energipolitiskt mål på pränt: 100 procent förnybar el till år 2040.

Det såg ut som en kompromiss med vissa logiska luckor för partierna att försöka fylla i. På måndagen presenterades Energikommissionens planer i sin helhet. Summan av förhandlingarna har blivit tolv förslag och 30 bedömningar som regeringspartierna S och MP enats om tillsammans med M, C och KD. Mycket är vunnet med denna blocköverskridande ram, men när den nu laddas med innehåll kvarstår motsägelserna.

För det första är det nya målet för Sveriges elförsörjning snurrigt. ”Helt förnybar” el är ett annat sätt att säga nej till kärnkraften. Klimatpolitik är det definitivt inte. Reaktorerna alstrar under sin livscykel mindre koldioxid än både solcellerna och vattenkraftverken.

Energikommissionen formulerar varken slutdatum eller förbud mot att ersätta befintliga reaktorer. Effektskatten, som infördes under en svunnen tid då kärnkraften inbringade stora vinster åt ägarna, ska lyckligtvis slopas enligt överenskommelsen.

Men det uttalade målet är ändå alltså att göra sig av med kärnenergin. Resultatet i utredningen blir ett slags ofullgången avvecklingsplan, vars viktigaste beståndsdel är en stor påse pengar inte minst åt vindenergin. Så kommer elpriserna fortsatt att vara under press.

Det är inte givet att gamla kärnkraftverk som fasas ut borde ersättas av nya. Men förutsättningarna borde finnas för att underhålla reaktorerna.

Kruxet förblir också att energimixen måste hänga ihop även när de försvinner. En kraftigt subventionerad utbyggnad av vindkraften riskerar att snedvrida marknaden och ställa till det även för vattenkraften. Turbiner behöver bytas ut och dammar underhållas. Nu sänks fastighetsskatten för vattenkraften, men tillräckliga investeringar kommer inte till stånd med ett dumpat elpris.

Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, varnade i en utredning förra året för just detta. Genom stora stödsystem har politiken lyckats gynna de nya energislagen. Elcertifikaten har bidragit till att förvandla vindkraften till en mogen teknik. Sverige behöver dock el även när det är stiltje eller mulet. Något som ger garanterad effekt måste finnas i botten.

Varför måste företagen och hushållen knussla så med elen om den är helt förnybar? Det är utsläppen, inte energin, som det är bråttom att minska.

För det andra har partierna slagit fast kraftiga energieffektiviseringar, samtidigt som ett överskott ska byggas för export. Resonemanget väcker frågetecken.

Hela Sveriges ekonomi ska enligt Energikommissionen bli 50 procent mer energisnål år 2030 jämfört med 2005. Hur kommer det sig? ”En god hushållning med el är särskilt betydelsefull för att möta de framtida utmaningarna för det svenska elsystemet”, heter det i utredningen.

Motsatsen – att slösa el – är det knappast någon som vill. Men en 50-procentig besparing är ett saftigt beting och logiken bakom partiernas övernitiska mål är långtifrån glasklar. Varför måste företagen och hushållen knussla så med elen om den är helt förnybar? Det är utsläppen, inte energin, som det är bråttom att minska.

Hur målet ska nås är dessutom oklart. De tidigare försöken att stödja industrins energieffektiviseringar dömdes ut som brott mot EU:s statsstödsregler. Energikommissionen vill testa igen. Hur? På något ”ansvarsfullt” sätt.

Något tak för energiförbrukningen borde inte vara nödvändigt om klimatskatter och andra styrmedel fungerar som det är tänkt.

Energikommissionens ordförande Bo Diczfalusy konstaterade på måndagens presskonferens att det inte är läge att reglera om den svenska elmarknaden. Kommissionen har letat men inte hittat någon genial modell som gör alla nöjda.

Det är säkert sant. Sveriges energisystem är i grunden alldeles utmärkt. Klimatutsläppen från elproduktionen är försumbara. Tillförlitligheten är hög. Problemet är att systemet har misskötts, och kärnkraften har med tiden bildat ett allt större frågetecken.

Energiminister Ibrahim Baylan (S) och Stefan Löfven har talat om energipolitik i det långa perspektivet. Men med Energikommissionens förslag går svenska elkonsumenter fortfarande en oviss framtid till mötes.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.