Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Magdalena Andersson får underkänt

Magdalena Andersson.
Magdalena Andersson. Foto: Beatrice Lundborg

DN 16/5 2017. Finansminister Magdalena Andersson – bärgare av statsfinanserna, räddare av svensk ekonomi, jobb­skapare av sällsynt slag. Är legenden sann? Stämmer den officiella historien om de senaste och kommande årens framgångsrika ekonomiska politik?

På måndagen överlämnade experterna i Finanspolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen, och den kom som en välbehövlig glädjedödare. Myter om ministrarnas bragder punkterades sakligt. Och i den bild som målades av rådets ekonomer sågs i stället en regering som slösar i högkonjunkturen, missar sitt jobbmål och låter flera riktiga surdegar jäsa i väntan på nästa finansminister.

Rådets huvudpoäng och den stora nyheten på måndagen gällde budget­balansen. Och det stämmer som ekonomi­professor Harry Flam, ny ­ordförande för den oberoende kommittén, sa på pressträffen då rapporten presenterades. Regeringen förtjänar kritik för att den stimulerar svensk ekonomi fastän vi befinner oss i högkonjunktur.

Det hela beskrivs av experterna i det statliga rådet som ”uppseendeväckande” eftersom den ekonomiska politiken är tänkt att fungera tvärtom. När hjulen snurrar snabbare än normalt ska budgeten stramas åt. Men Magdalena Andersson släpper i stället på tyglarna. Det gäller i år och nästa år, händelsevis när det närmar sig val. Så mycket för den vältajmade sparnit som Socialdemokraterna ger sig själva stort beröm för.

Frågan om budgetöverskottet ska vara tolv och tre kvarts miljarder kronor eller det dubbla är dock finlir. Sverige har inget större problem med statsfinanserna. Frågan överskuggas av de två fatala ekonomiska svagheter som också berörs i Finanspolitiska rådets rapport.

Bostadsmarknaden är det ena bekymret. Professor Flam erbjöd en lösning som skulle slå två flugor i en smäll: Trappa av ränteavdragen. Det skulle dels dämpa bostadspriserna, dels kyla av högkonjunkturen. Finansministern borde låta sig övertygas av resonemanget.

Magdalena Andersson skulle dessutom kunna göra landet en ännu större tjänst om hon tog intryck av den nya kalkyl från Finanspolitiska rådet som visade att en avreglering av hyres­marknaden vore ett högst rimligt projekt.

Behövs satsningar på utbildning? Ja, visst. Subventionerade anställningar? Även det, hävdar rådet.

När man räknar i kronor och ören visar det sig att de allra rikaste hyresgästerna i Stockholms innerstad vinner mest på nuvarande system. Svagare hushåll i en del attraktiva områden skulle visserligen drabbas om hyrorna höjdes. Men det går att skydda dem mot slaget med stärkta bostadsbidrag, samtidigt väcka liv i marknaden för hyresrätter och få en bättre bostadsförsörjning.

Finanspolitiska rådet slog också fast att det stora problemet – och det är inte bara ekonomiskt – är det jobbgap mellan nya svenskar och inrikes födda som nu vidgas.

I söndagens partiledardebatt i SVT antydde Stefan Löfven att arbetslösheten håller på att botas av uppsvinget i ekonomin och inte minst regeringens välgörande ”investeringar”.

Men vad statsministern talar om är inte så mycket upprustning som en utbyggnad av den offentliga sektorn. Det behöver inte vara fel. Visst finns behov att täcka upp i delar av välfärden. Men Finanspolitiska rådet sticker hål på föreställningen att statliga bidrag till kommunerna och landstingen skulle vara till någon större hjälp i etableringen av nyanlända.

”Problemen på arbetsmarknaden avhjälps inte av expansiv finanspolitik”, påpekade Harry Flam på måndagen. Fritt översatt från ekonomspråk betyder det att Magdalena Andersson inte kommer att kunna spendera sig till bättre jobbintegration.

Problemen är strukturella. Och rådets kritik träffar i hjärtpunkten av den rödgröna regeringens politik. Löfvens mål, att Sverige snart ska ha EU:s lägsta arbetslöshet, döms återigen ut som dels ouppnåeligt, dels irrelevant.

Vad regeringen i stället behöver är konkreta målsättningar och en trovärdig plan för att öka sysselsättningen och minska de bördor som nu vilar på arbetsmarknadens mest marginaliserade grupper.

Behövs satsningar på utbildning? Ja, visst. Subventionerade anställningar? Även det, hävdar rådet. Men knäckfrågan förblir om det går att skapa nya anställningsformer med lägre lön, så att fler kan få in en fot. I denna ekonomiska ödesfråga tyder det mesta på att regeringen lever kvar i sin fantasi.

DN Ledare. 16 maj 2017

Läs fler artiklar. Till DN.s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.