Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Myndigheterna har gått vilse bland it-brotten

Illustration: Magnus Bard

DN 28/2 2017. När någon laddar ned "Göta kanal 3 – Kanalkungens hemlighet" utan att betala är det givetvis ett problem. Men myndigheternas okunnighet om it, och konsekvenserna det får, är betydligt värre.

Över 90 procent av svenskarna använder internet varje dag. Eller försöker använda, kanske är en bättre beskrivning.

De flesta hankar sig fram utan att riktigt veta hur saker och ting funkar bortom det grundläggande, och står handfallna när något går snett. Men det som i det privata mest är ett tidsödande irrationsmoment – "Men vad är det som är fel här nu då?" – blir dyrt på samhällsnivå.

Förra året plöjde Arbetsförmedlingen ned närmare 100 miljoner i en sajt som sedan inte kunde användas.

Beräkningar visar att miljarder skattekronor varje år går till spillo just på grund av osmarta satsningar, chefer som inte vet vad de gör och anställda som inte klarar av att hantera systemen. It-kompetensen inom statliga myndigheter är fortfarande låg.

Den nya generationen inger inte mycket hopp. Sverige hör visserligen till de länder som är bäst på att tillhandahålla dator i skolan, men det är samtidigt dåligt på att lära eleverna hur man använder dem.

I takt med att allt fler försöker använda internet får förstås också fler brott digital prägel – denna kategori har ökat med 949 procent på bara tio år. Men rättsapparaten har svårt att få tag på förövarna. Inte för att det är omöjligt, utan för att den tekniska kunskapen saknas.

Polisens grundutbildning innehåller fortfarande ingen kurs om it-relaterad brottslighet. Myndighetens interna plattform stödjer bara några få filformat, vilket gör det svårt att hantera bevismaterial som exempelvis övervakningsfilmer.

Nio av tio förundersökningsledare och hälften av åklagarna saknar vidareutbildning inom it, visade Brottsförebyggande rådets rapport häromåret. Den it-forensiska avdelningen är överhopad av förvirrade förfrågningar, och hälften av it-forensikerna tycker själva att de inte har tillräckliga kunskaper.

Givetvis får det här konsekvenser. Anmälningar om bedrägerier, hot och sexuella trakasserier utreds inte. Barnpornografibrott blir liggande i åratal. 

Det är illa, eftersom det rör sig om ett synnerligen vidrigt brott som dessutom oftast begås i enorma mängder om man inte får stopp på förövarna. Häromåret dömdes exempelvis en man för att ensam ha delat över en halv miljon barnporrklipp.

Anmälningar om bedrägerier, hot och sexuella trakasserier utreds inte. Barnpornografibrott blir liggande i åratal. 

Journalisten My Vingren har i magasinet Filter skrivit om ett verktyg mot barnpornografi som tagits fram av en hacker, och som gör själva grundarbetet med att spåra vilka adresser som delar vilken barnpornografi.

Det enda som sedan krävs är att polisen begär ut identiteten på de brottsmisstänkta från internetleverantörerna. Men erbjudandet har hittills mötts med ett osäkert "njaeee" från myndigheterna.

Den brottsrelaterade internetutvecklingen har i stället kommit att styras av ekonomiska särintressen.

2009 kom Ipred-lagen som tillåter nöjesindustrin att begära ut identiteter på misstänkta fildelare och kräva dem på stora belopp – helt utan att blanda in rättsväsendet. Häromveckan gick Patent- och marknadsdomstolen steget längre.

Då beslöts i en dom att internetoperatören Bredbandsbolaget måste blockera sina kunder från fildelningssajterna The Pirate Bay och Swefilmer. Annars får de böta 500 000 kronor.

Det här är ett bekymmer. Det rör sig nämligen om sajter som länkar till betydligt mer än upphovsrättsskyddat material.

Det är dessutom tvivelaktigt att Patent- och marknadsdomstolen på det här sättet tvingar internetleverantörerna att kringgå sin budbärarneutralitet, den som säger att aktörer som Postnord eller Telia bara tillhandahåller en tjänst och inte kan hållas ansvariga för innehållet.

Att domen kommer att bli vägledande, och att det här bara är början, är mycket tydligt. Som DN:s kartläggning på tisdagen visar kommer internetoperatörerna att sätta hårt mot hårt, och begära enskilda domstolsbeslut för varje blockering.

Alternativet vore ju, som Patrik Hiselius, Telias policyansvarige, påpekar, att låta privata intressen börja diktera nedstängning av åtkomsten till den ena sajten efter den andra.

Chansen att internetoperatörerna vinner en sådan här process är mycket liten, så detta kommer att kosta dem. Men det är bra att de försöker, för läget är direkt rättsosäkert. När någon laddar ned "Göta kanal 3 – Kanalkungens hemlighet" utan att betala är det givetvis ett problem. Men myndigheternas okunnighet om it, och konsekvenserna det får, är betydligt värre.

DN Ledare. 28 februari 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.