Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Myten om klyftorna

Foto: Scanpix
Det hör till sakens natur att regering och opposition tar fasta på olika inslag i Finanspolitiska rådets årliga rapport. De sex ekonomernas uppgift är ju att både berömma det som gjorts rätt och påpeka sådant som blivit fel.

Sålunda tycker Socialdemokraternas ekonomiska talesperson Magdalena Andersson att rådets viktigaste slutsats är att Sverige inte når överskotts­målet, alltså att statsfinanserna ska gå ­ 1 procent plus i snitt över en konjunkturcykel. Detta har varit en huvudpunkt i S-kritiken mot regeringen. Finansminister Anders Borg (M) hävdar att han följer det finanspolitiska ramverket.

Hur lång den pågående konjunkturcykeln är går inte att veta, eftersom ­finanskrisen skapat en utdragen svacka. Men hur man än räknar nås inte överskottsmålet, menar rådet, och då hamnar trovärdigheten i fara. Kritik riktas också mot Borgs märkligt optimistiska tillväxtprognos i höstbudgeten. Redan när den lades fram grodde misstanken att poängen var att måla de offentliga finanserna i gladare färger.

En helt annan fråga är om överskottsmålet fortfarande är riktigt formulerat. Statsskulden har minskat kraftigt som andel av BNP sedan 90-talskrisen, och i dag kan behovet att krympa den inte vara identiskt. Rådet understryker att målet har fungerat väl och tar inte ställning till om målet bör förändras; ett sådant beslut kräver noggrann analys och eftertanke om vad det i så fall ska ersättas med. Detta kan jämföras med LO:s lättsinniga krav på att strunta i överskottsmålet och låna 70 miljarder kronor till jobbsatsningar.

Vad oppositionen inte lär orda om är andra centrala delar i rapporten. ”Svensk finanspolitik har varit framgångsrik i ett internationellt perspektiv”, heter det, liksom att landets ekonomi klarat sig förhållandevis väl under världskrisen. Regeringens politik är både ”förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser” och ”i huvudsak väl avvägd”.

Kruxet är att det finns en konflikt mellan den förda politiken och överskottsmålet. Konjunkturinstitutet har också tidigare pekat på att stora skattehöjningar kommer att krävas om både välfärd och överskott ska ros i land.

Finanspolitiska rådet betonar därför bestämt att regeringen måste förklara hur den vill ha det med överskottsmålet och ange en lagom storlek på statsskulden. Det är också det minsta man kan begära. Argument kan tala för att det är klokt att missa målet. Men att bara påstå att det uppfylls, medan fakta säger något annat, håller inte.

Rent stabiliseringspolitiskt anser rådet att en mer expansiv finanspolitik hade kunnat försvaras under 2013. Det ekonomiska läget är å andra sidan osäkert och utrymmet begränsat. Mot den dyraste posten i höstbudgeten, sänkningen av bolagsskatten, har rådet ”inga avgörande invändningar” medan Magdalena Andersson kallar den ”vidlyftig”.

OECD:s rapport om ökad inkomstspridning refererades i medierna på onsdagen, och tycktes i förstone stödja oppositionens tal om att regeringens politik leder till ökade klyftor. Så är det inte alls, visar rådet, som också ägnat sig åt frågan.

Inkomstskillnaderna i Sverige ökade visserligen rejält – mellan 1995 och 2005, under den socialdemokratiska regeringen. Den viktigaste förklaringen var Göran Perssons åtgärder för att sanera ekonomin efter bankkrisen i början av 90-talet. Detta syns också i OECD-siffrorna: inkomstnivån steg generellt men mest i de högre skikten.

Däremot har inkomstspridningen under den senaste krisen – med en borgerlig regering vid rodret – varit tämligen stabil. Ginikoefficienten, ett mått på ojämlikhet, har knappt rört sig sedan maktskiftet 2006. Arbetslöshet påverkar inte ”fördelningen av disponib­la inkomster så starkt som politisk retorik ofta gör gällande”, skriver rådet.

Jobbskatteavdraget har inte gett de ­positiva fördelningseffekter som finansministern hävdar, säger ekonomerna, även om det har en ”betydande effekt på sysselsättningen”.

Men att regeringens politik skulle gå ut på ständigt ökande klyftor är en myt.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.