Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Ord utan riktning

Framgångsrika företag tar reda på vad kunden vill ha och ser sedan till att leverera det på ett bra sätt. Detsamma gäller partier. Det menar Bruce Newman, professor vid DePaul University, som redan för 20 år sedan slog fast att det är marknadsföringen som styr politiken, inte tvärtom.

Det kanske tydligaste exemplet på att denna logik numer även bär korn av sanning i svensk politik är ompaketeringen av Moderaterna. Medan politiska partier historiskt sett har formulerat ett partiprogram som sedan förmedlats till väljarna har de nya Moderaterna i stället valt att fråga väljarna vad de vill ha, och sedan anpassa politiken efter detta.

Per Schlingmann, arkitekten bakom nybygget, har tidigare förklarat att de nya Moderaternas utgångspunkt är att det inte är någon större skillnad på att välja parti och att välja bland olika sorters pyttipanna i frysdisken. Paketeringen är i båda fallen avgörande.

Enligt Jennifer Lees-Marshment, professor vid Auckland University i Nya Zeeland, är det ett strategiskt klokt förhållningssätt. Det trumfar mer gammalmodiga partier som envisas med att ta fram sin politik utan väljarnas åsikter som utgångspunkt. Men Moderaternas nederlag i EU-valet aktualiserar frågan huruvida ovillkorlig lyhördhet också är en hållbar strategi. Det som ställer till det är att konceptet inte handlar om en enskild förnyelse, utan om en ständig förändringsprocess. Och det är ansträngande – både för partiet och för väljarna.

När Anders Borg utan vidare förklaringar i våras hann presentera nya förändringar, få kritik och ändra sig om både studiemedel och försvarsanslag inom loppet av bara några veckor, var det droppen som fick bägaren att rinna över. Den tidigare så framgångsrika nymoderata lyhördheten slog därmed över och framstod som rådvillhet.

Parallellt med detta och i samma anda har partiet genomfört samtalskampanjen ”Hallå Sverige – vi lyssnar” för att – som namnet antyder – knacka på hos väljarna för att lyssna på vad de tycker och vill. Den är planerad att fortsätta in i september, och enligt en högt placerad källa inom Moderaterna tror man så mycket på metoden att valet 2018 sannolikt kommer att föregås av en tre år lång samtalskampanj.

Men är det verkligen fler tillfällen att dela med sig av sina åsikter som väljarna efterfrågar? En tolkning av EU-valsresultatet tyder snarare på att de belönar partier som tar sig friheten att predika och straffar dem som söker deras svar. Moderaterna och Socialdemokraterna – båda med försiktiga och tämligen visionslösa kampanjinsatser – gjorde dåliga resultat. Samtidigt vann Feministiskt initiativ, med Gudrun Schymans predikande homepartyn i spetsen, och Miljöpartiets lillgamla jag-vet-bäst-attityd, mark.

Att hävda att Moderaternas samtalskampanj var orsaken till partiets dåliga valresultat är att överdriva. Däremot är den ett tydligt exempel på den strategi som ligger bakom nederlaget: Moderaterna nöjer sig numer med att syna opinionen, och överlåter till de mindre konflikträdda småpartierna att forma den.

Partiets förändringskomplex bygger på en i grunden sund tanke – man vill liksom väljarna vara i rörelse. Men när lyhördheten övergår i följa John efter den senast publicerade opinionsmätningen förloras kontinuiteten och partiet framstår som visionslöst.

Moderaterna har varit målmedvetna gällande nya färgen på logotypen, klädkoder och ordval. Samma beslutsamhet behövs i det kommande valmanifestet. För oavsett vad man tycker om att marknadsföring tillåts stå i centrum på bekostnad av ideologisk övertygelse är det lättare att tala för en produkt som har ett intressant innehåll.

Riksdagsvalet närmar sig med stormsteg. Om Moderaterna de tre kommande månaderna ska lyckas vända opinionen behöver partiet sluta att ängsligt se sig över axeln efter väljarnas ömhetsbevis. För lyssnar man riktigt noga så hör man sannolikt att det är visioner och svar, och inte fler frågor, som människor vill ha.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.