Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Plikten kallar på pengar

Det svenska försvaret ska rustas upp, enligt en ny blocköverskridande överenskommelse.
Det svenska försvaret ska rustas upp, enligt en ny blocköverskridande överenskommelse. Foto: Roger Turesson

DN 3/3 2017. Ett modernt försvar behöver moderna vapen. Men det kräver också soldater som kan hantera avtryckaren.

Som svar på Försvarsmaktens personalförsörjningsproblem beslutade regeringen på torsdagen att aktivera den värnplikt som gjordes vilande 2010. Mönstring införs den 1 juli. Av en årskull på runt 90 000 pojkar och flickor ska så småningom 4 000 frivilliga och värnpliktiga tas ut för grundutbildning både 2018 och 2019. En utredning har föreslagit att antalet ska öka successivt till 8 000 per år, eftersom nuvarande personalreserv håller på att ta slut.

Från i sommar skapas därmed en kombination av plikt och frivillighet, som totalt sett motsvarar de volymer som gällde åren före 2010. Någon allmän värnplikt är det alltså inte fråga om. Motivation avgör även fortsättningsvis. Den som inte vill lär slippa både lumpen och fängelset.

Värnplikten har omgetts av myter, från att göra män av pojkar till att grevar och arbetare skulle slåss sida vid sida för nationen. Men ett försvar måste bemannas.

Det finns två skäl till beslutet. Dels fungerar dagens rekrytering för dåligt. Dels har Sveriges säkerhetspolitiska läge allvarligt försämrats. Rysslands krig mot Georgien 2008 var en varningssignal. Men annekteringen av Krim och det militära överfallet på Ukraina blev vattendelaren. Moskva anser sig numera ha rätten att ändra gränser i Europa med våld, och uppträder provokativt även vid Östersjön.

Visst kan det tyckas pinsamt att Sverige gör helt om marsch efter bara sju år. Men beslutet 2010 var inte ett skotthål i huvudet. Det gamla invasionsförsvaret var förlegat efter kalla krigets slut, och ett skal med klent innehåll. På papperet fanns en halv miljon man, men den övervägande delen var inte i stridbart skick. De flesta förband skulle ta åratal att mobilisera.

I stället kom insatsförsvaret. En del hånar armén som skulle försvara Afghanistan snarare än hemmets härd, men omvandlingen var i alla fall en motor för att göra Försvarsmakten tillgänglig och professionell. Teknikens utveckling höjer ständigt kraven på soldaters kompetens.

Yrkesförsvaret hade sin logik. Innan värnplikten skrotades hade den fler sökande än platser, så det gick att anta att frivilliga kunde värvas. Nuvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) röstade emot avskaffandet 2010, men det hade inte med personalförsörjning utan med ”folkförankring” att göra.

Värnplikten har omgetts av myter, från att göra män av pojkar till att grevar och arbetare skulle slåss sida vid sida för nationen. En historisk förklaring det talats mindre om är det kollektiva ansvaret för dödandet i krig: om alla deltar behöver ingen känna skuld.

Men ett försvar måste bemannas. Förband med stora luckor kan inte genomföra övningar, än mindre skydda gränsen. Meningen var att 4 000 soldater skulle anställas varje år men snittet 2011–2015 var bara hälften, tendens fallande. De utbildade skulle stanna i sex till åtta år, i dag blir det inte ens fyra. Därför saknas nu över 7 000 man. Organisationen som skulle gälla från 2014 är försenad nästan tio år. Ett misslyckande ska kallas för vad det är.

I beredskapsunderlaget, som alla 18-åringar fyller i, har runt 20 000 per år sagt sig vara intresserade av det militära. Märkligt nog har Försvarsmakten inte fått tillgång till namnlistorna. En annan viktig orsak till problemet är låga ingångslöner som bara långsamt kryper uppåt. Exempelvis en väktare tjänar betydligt bättre. Alliansregeringen införde yrkesförsvaret, men ville sedan inte betala. Fler incitament kan säkert hittas, men ingen kommer runt pengarna.

Och det går igen överallt. Försvarsmakten välkomnar värnplikten, men behöver 630 miljoner för att klara utbildningen. Regeringen är kallsinnig. ÖB redovisade i veckan att det redan saknas 6,5 miljarder kronor för att klara rådande försvarsbeslut, och har dessutom en hemlig siffra på vad som egentligen behövs.

Försvarsuppgörelsen 2015 gav fler kronor, men som andel av BNP sjönk utgifterna ned till 1-procentstrecket. Natos mål att nå 2 procent till 2024 är en ribba även Sverige borde ta sig över. Det vore klokt att gå med i försvarsalliansen, men miljarderna till personal och materiel måste hittas i vilket fall.

Samhällsekonomiskt är frivillighet bättre än tvång. För individen kan värnplikt ge senare inträde på arbetsmarknaden och sämre livsinkomst. Militärtjänstgöring tenderar att vidga befintliga socioekonomiska skillnader, enligt en studie från i höstas.

Fast nu är det som det är. Landet måste försvaras, och begränsad värnplikt får bli en del av lösningen på ett akut problem. Ryssen väntar kanske inte på att vår beredskap ska bli god.

DN Ledare. 3 mars 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.