Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Polisen som symbol

Den del av söndagens debatt i ”Agenda” som handlade om polisen blev en uppvisning i politisk förvirring och i viss mån oklädsam förnöjsamhet. Anslaget från programledarna var korrekt: trots en miljardsatsning sjunker andelen uppklarade brott. Endast när det gäller 18 procent av alla anmälda brott förmår polisen knyta en gärningsman till det. Statsminister Fredrik Reinfeldt var först ut men valde ett annat perspektiv. Han hänvisade till den årliga nationella trygghetsundersökningen som säger att brottsligheten i Sverige minskar.

Det är riktigt. Resultatet från det senaste årets mätning visar att andelen personer som uppger att de utsatts för ett eller flera brott har fallit från 26 procent 2006 till 23 procent 2011. Men det gör ju bara uppklarningsstatistiken än mer bedrövlig. Fler poliser än någonsin, färre brott och ändå lyckas polisen sämre med att lösa dem. Fredrik Reinfeldt höll fast vid att samhället blivit tryggare och att detta visade att ”det vi gör är rätt”.

Fast det kan finnas många skäl bortom politikernas fingrar som förklarar saken. En är att den tekniska utvecklingen gjort det svårare att stjäla bilar. Det påverkar även statistiken för andra brott som är svåra att genomföra utan just stulna bilar. Här ska i rättvisans namns sägas att även antalet hot och trakasserier minskat och att det knappast har något med smarta billås att göra.

Men det förändrar förstås inte förutsättningarna för den grundläggande politiska frågan: Varför får svenskarna så lite polis för pengarna? Jimmie Åkesson (SD) menade att problemet var att polisen inte hade ett renodlat uppdrag. Att den inte ägnade sig åt kärnverksamheten, vilket i Åkessons tappning var lika med att förebygga, bekämpa och bestraffa brott.

Jimmie Åkesson har rätt i ett tankeled men fel i två. Det är inte polisen som ”bestraffar” brott. Det är domstolarnas sak och därmed allt annat än polisiär kärnverksamhet. Tanken på att polisen ska förebygga brott är, precis som när det gäller ohälsa, en populär idé bland politiker – men vad menar man egentligen med det och går det att se att det verkligen har någon effekt?

Riksrevisionen granskade 2010 polisens brottsförebyggande arbete och konstaterade att det trots en tidigare revision fortfarande saknades en övergripande syn på vad det är. Polisen vet alltså inte riktigt vad den gör, varför eller vad det ger. Och det visste vid tidpunkten för granskningen inte justitie­departementet heller.

Miljöpartiets Åsa Romson hade en poäng när hon tryckte på att det snarare än polisen är socialtjänst och skola som är huvudaktörer i det preventiva arbetet. Hon tycktes vara den enda som ens brytt sig om att fylla begreppet (eller ska man säga besvärjelsen?) med något slags tankegods.

Ingen lanserade perspektivet att ”vanligt” polisarbete i sig är att arbeta brottsförebyggande. Detta är kärnan i polisens verksamhet. Och skulle polis och åklagare bli bättre på att lagföra brottslingar så skulle det sannolikt påverka statistiken i rätt riktning. Den som lär sig att det är stor risk att åka fast skulle antagligen bli mindre benägen att chansa. Åtminstone när det gäller stölder, medan våldsbrott präglas av en högre grad av impulsivitet och brist på konsekvenstänkande.

Nå. Samtidigt som utsattheten för brott sjunker finns andra bekymmersamma data i den nationella trygghetsundersökningen. Dit hör den socioekonomiska slagsida som innebär att den som från början har lite löper störst risk att förlora det. Och att förtroendet för polis och övriga rättsvårdande myndigheter är lägst bland personer som själva har varit utsatta för brott.

Det måste rimligtvis bero på att många av dem tillhör den stora majoritet som får leva med att inte få sitt brott uppklarat. Se där någonting för politiker av alla kulörer att bita i.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.