Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Prislapp rätt men fel belopp

Inget vårdsystem är perfekt. Det behövs även ansvarstagande från läkare och vårdcentraler.

Maciej Zaremba har i DN:s artikelserie ”Patienten & prislappen” satt fingret på flera systemfel inom vårdens nya köp/säljmodell. Men man ska också komma ihåg vilken verklighet modellen är sprungen ur. Och det är en verklighet där det var snudd på omöjligt att komma fram på telefonen till sin vårdcent­ral. Att boka ett läkarbesök inom rimlig tid tedde sig än mer utopiskt.

När vården fick hålla på lite som den ville fanns föga tid för patienterna. Vid vissa öppenvårdsenheter, till exempel inom barn- och ungdomspsykiatrin, fanns läkare som snittade mindre än ett patientbesök om dagen. Resten av tiden användes till möten, handledning, fortbildning och administration.

Därför är det i grunden bra att politikerna börjat ta ansvar för att medborgarna får någonting för sina skattepengar. Det finns inget system utan avigsidor, ingen prislista som värderar allt på absolut bästa sätt. Och det finns definitivt förbättringar att göra.

Det är förstås rent galet att gnällsjuka unga ger bättre klirr i vårdcentralskassan än vården av multi­sjuka äldre. Detta är både oetiskt och kostnadsdrivande på ett närmast amerikanskt vis, där ersättningssystemet stimulerar en oförsvarlig överkonsumtion av vård av relativt sett friska. Och en underkonsumtion av de mest vårdbehövande.

Till denna tankekullerbytta ska läggas landstingens nya vurm för folkhälsoarbete och förebyggande vård. Inom vissa landsting belönas den läkare som upplyser en överviktig patient om att hon väger för mycket – och det oavsett om patienten söker för öroninflammation där vikten är irrelevant eller knäproblem där vikten är relevant. Det är både dumt och förolämpande. Precis som en rad andra saker i de prislistor läkarna har att gå efter.

Men några av de läkare som framträder i artikel­serien kan också ifrågasättas för sin hållning. I alla köp/säljsystem, på alla marknader, finns kunder som är mer lönsamma än andra. Det finns kunder på Ikea som köper en soffa rakt av och som inte ens bryr sig om att titta vilka tyger som finns att välja på. Och så finns det andra som håller hårdare i plånboken och som vill ha svar på många frågor och funderingar innan de slår till. ”Ersättningssystemet” för soffan, det vill säga priset, blir detsamma för Ikea oavsett hur lång tid ”kundvården” tagit.

Vissa läkare i Zarembas artiklar tycks inte tolerera annat än rundliga ersättningar för allt vårdcentralen gör. Men om marginalerna är goda för förkylningar, kan man då inte acceptera att man tjänar mindre på andra patientgrupper? Måste slutsatsen vara att man bara ska ta emot snuviga 80-talister?

Det är inte ersättningssystemet det är fel på när behandlad oro hos föräldrarna till ett sjukt barn ger mer pengar än om föräldrarna inte behöver behandlas. Felet ligger hos de vårdcentraler som utnyttjar denna möjlighet att salta notan för varje behandlat barn. Och när läkare börjar journalföra felaktiga blodtryck för att få jackpot på landstingens Vegas­maskiner finns skäl att fundera över kårens ansvar för utvecklingen.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.